Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ställbara propellrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ställbara PROPELLRAR
ropellern med de omställbara
bladen har blivit ett allt vanliga-
re tillbehör till de moderna flygpla-
nen. Det är också ganska tydligt,
att propellerbladens omställnings-
anordning — vare sig den måste
manövreras för hand eller fungerar
automatiskt — i sig själv utgör ett
meka-
utomordentligt intressant
niskt konstruktionsproblem, som
också funnit många lösningar. Vi
skola här i några bilder ge en del
glimtar av propellernav med ställ-
bara propellerblad.
Omställningsanordningen har till
uppgift att fördela manövermo-
torns ställkraft lika till alla propel-
lerbladen. Vidare måste samtliga
blad vrida sig precis lika mycket
och dessutom vara som fastlåsta
det nya läget. Omställningen skall
försiggå långsamt och «absolut
jämnt utan ryckar eller stötar. Ka-
rakteristiskt för alla dessa omställ-
ningsanordningar är slutligen, att
de följa med i propellerns rotation.
För att vrida de vid navet fast-
satta och vridbart lagrade propel-
lerbladen omkring deras längdax-
lar, måste ett möjligast rent vrid-
moment M utövas på varje blad.
Detta vridmoment kan antingen
åstadkommas genom en given kraft
P, som åstadkommes av tillgänglig
hjälpenergi eller genom handma-
också kan det
åstadkommas med hjälp av ett gi-
növrering, eller
vet moment M, likaledes alstrat av
en hjälpenergi, genom handmanöv-
rering eller från axelmomentet.
I de fall, där momentet M alstras
av en kraft P, tala vi i det följande
6 «TEKNIK för ALLA
och i bilderna om P-M-drift. I de
andra fallen, där alltså momentet
M erhålles genom ett annat mo-
ment, tala vi motsvarande om M-
M-drift.
Omställningsanordningar med
länkar framgå av bilderna 1—3.
Till sin uppbyggnad äro de enkla,
men de ha en avsevärd nackdel, då
de icke möjliggöra någon självlås-
ning av propellerbladen. Härige-
nom komma samtliga under flyg-
ningen uppträdande vibrationer att
påverka omställningsanordningens
länkar och lager i hög grad med
kraftiga. påkänningar som följd.
Man får här en växelverkan mellan
dragning och tryck i länkarna, som
kan ge anledning till brott.
Vätskekoppling samt band- eller
kedjekoppling användas vid typer-
na enligt fig. 4—8. Bandens töj-
ning och glidning omöjliggöra dock
en noggrann inställning medelst
denna metod. Mot användningen
av kedjekoppel talar den stora fa-
ran för brott, som åstadkommes ge-
Kraft-
överföringen genom vätskor (fig. 4
nom växelpåkänningarna.
och 5), erbjuder likaså vissa svå-
EH av flygteknikens största
framsteg på senare tid är in-
förandet av ställbara propell-
rar, som gör det möjligt att
långt bättre utnyttja motorer-
nas effekt. Man har följt flera
vägar för att nå målet, och här
lämnas en kort redogörelse för
de möjligheter att angripa
problemet, som man hittills
försökt.
righeter, speciellt då det gäller att
hålla fast propellerbladen i visst lä-
ge. Därtill erfordras ett visst vät-
sketryck, och för upprätthållande
av detta skulle krävas regulatorer
för kompensation av läckförluster
och vätskevolymens ändringar på
grund av temperaturvariationer.
Se anordningarna med kurv-
styrning gäller som absolut
fördel, att man kan få en korrekt
kraftöverföring genom omsorgs-
fullt utförda kurvor.
Vid enkurvsdrift enligt fig. 9 —12
då de
stora omställningskrafterna uppta-
föreligger en viss nackdel,
gas av relativt små ytor (linjeberö-
ring), varigenom ganska höga spe-
cifika påkänningar uppträda. Trots
detta ha flera konstruktioner enligt
denna metod med P-M-drift tilläm-
pats i praktiken.
Flerkurvsdrift enligt fig. 13—19
medför emellertid många fördelar
och har även visat sig uppfylla
ganska stora fordringar på en till-
förlitlig omställningsanordning.
Man väljer ett stort utväxlingsför-
hållande mellan manöverorganet
och propellerbladen, vilket förhål-
lande kan bli godtyckligt stort ge-
nom kombination av flera kurvor.
Användningen av vinkeldrev en-
ligt fig. 15 medför en enkel kon-
struktion, då ett enda drev räcker
till för omställning av alla propel-
lerbladen. Nackdelen hos denna
metod är dock, att ingen självlås-
ning finnes. En sådan låsning er-
hålles emellertid på ett enkelt sätt
genom användningen av snäckdrev
enligt fig. 16—19. Förslagen 16, 18
och 19 ha dock fått liten praktisk
tillämpning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
