Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framtidens kustbevakning - Kalenderns reformering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lå
3 Mur FRAN
VARAÄXLLRA
SEN 2 fa ua
HUVUD ——>[] - KAMEROR, SOM
RELÄ: NTAR IN”
MOTTAGARE 0 HORISONTEN.
PÅ KUSTEN. Re
Yeo MMM SR Mid
Fnligt en amerikansk tidning är det
möjligt, att USA :s kuster komma att
skyddas med en kedja av radio- och tele-
visionsbojar, som automatiskt varna för
annalkande fientliga fartyg, undervat-
tensbåtar och flygmaskiner. En bekant
radioingenjör har föreslagit, att en rad
bojar med automatiska sändarstationer,
omfattande en televisionskamera, lyss-
narapparat samt en ,hydrofon, förank-
ras c:a 50 mil utanför landets kuster.
Dessa apparater, som se lika bra som en
människa men höra ännu bättre, skulle
stå i förbindelse med land medelst kabel,
radiorelä eller direkt radio samt rappor-
tera allt, som händer inom dess räck-
vidd. För att fastställa identiteten av
8 TEKNIK för ALLA
HARNA PLACERADET
BLRBRARAT -
HÄRA.
LYSSIYGR
TRATT
TELEVISSOSYS
AFINERRA
NM
ett annalkande fartyg utsändes spa-
ningsplan till platsen. Televisionskame-
ran med sin kraftiga lins är monterad
på en rörlig plattform inuti ett genom-
skinligt omhölje, placerat ovanpå appa-
ratkåpan, som innesluter alla appara-
terna. Lyssnartrattar, som äro koppla-
de till förstärkare, placeras ovanpå och
under kameran. Tillräckligt kraft för
att driva frekvensmoduleringssändaren
och vrida kameran. skulle erhållas från
en 5 hk dieselmotor. För att mildra vå-
gornas inflytande är kåpan med appa-
raterna monterad i toppen på ett stål-
torn, som står på en stor rund boj, vil-
ken är förankrad flera meter under vat-
tenytan. Inne i denna boj finns plats för
ett par ton brännolja, vilket skulle räcka
att hålla dieselmotorn i gång i tre må-
nader. Man har beräknat, att 300 så-
dana bojar, placerade med c:a 3 mils
mellanrum, skulle kunna bevaka hela
USA:s kust. Det kan visserligen hända
att en fiende kunde förstöra en del bo-
jar, men att ersätta dem ’med nya skulle
inte kosta så mycket som förlusten av ett
enda krigsfartyg. Flottans patrulle-
ringstjänst skulle även inskränkas be-
tydligt. På stationerna i land skulle vak-
ter hålla noggrann vakt över televisions-
apparater och oscillografer. Varje ka-
mera skulle ha sin egen skärm, där man
kunde se varje fartyg eller flygmaskin
som komme inom dess räckvidd, och os-
cillografen skulle avslöja alla ovanliga
ljud, som sedan kunde avlyssnas i hör-
telefoner. |
KALENDERNS
REFORMERING
gypternas kalender var baserad på ett
år med 365,242 dagar och var delat i
tolv månader om vardera 30 dagar. Var-
je månad bestod av tre tiodagarsperio-
der. De överskjutande dagarna voro
helgdagar.
Detta system infördes år 46 f. K. i
romerska riket av Julius Cesar, sedan
han intagit Egypten. De överblivna 5
dagarna lades till januari, mars, maj,
juli, september och november och den
sjätte dagen togs från februari. År 28
f. K. flyttades den 29 februari till augus-
ti och senare den 31 september till okto-
ber samt den 31 november till december.
Emedan året enligt den julianska tid-
räkningen beräknades till 365,25 dagar,
vilket är 0.008 av en dag längre än det
verkliga solåret, var kalenderåret år
1582 tio dagar före det s. k. tropiska
året. För att få överensstämmelse dem
emellan bestämde påven Gregorius XIII,
att den 5 oktober skulle räknas som den
15 oktober. På hans föranstaltande in-
fördes metoden, att jämte vart fjärde
år endast sådana hundratal år skulle
räknas som skottår, som voro jämnt del-
bara med 400. Enligt den julianska ka-
lendern voro vart hundrade år skottår.
Denna kalender är nu tretton dagar ef-
ter den gregorianska.
gom bekant har året 365 dagar, men
emedan längden av solåret är 365 da-
gar, 5 timmar, 48 minuter och 46 sekun-
der, måste vart fjärde år en skottdag
tilläggas. En olägenhet med den av oss
sedan 1752 använda gregorianska kalen-
dern är, att veckans dagar icke varje år
infalla på samma datum. För att råda
bot häremot har sedan en längre tid till-
baka planerats att reformera kalen-
dern så, att t. ex. 1 januari alltid skulle
infalla på en söndag och för övrigt da-
garna i varje månad infalla på samma
datum.
Enligt ett förslag, som godkänts av de
flesta nationer, skulle jaunari ha 31, feb-
ruari 30, mars 30, april 31, maj 30, juni
30, juli 31, augusti 30, september 30, ok-
tober 31, november 30 och december 30
(Forts. å sid. 27.)
ETEN AS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
