Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: kallim—kardanväxel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK
Fil. lic, Iwan Bolin (kemi)
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
FÖR ALL A:s
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GCRANSKADE AV: ||
Professor O. H. Faxén (mekanik)
TEKNISKA ORDBOK
HUVUDREDAKTÖRER:
Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
-—— v— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — o— — — — — — — — — — — — — — —
— — — — — — — — — — — — — — —
kapslad maskin, 5) explosions-
säkert kapslad maskin.
kapslat ställverk: ställverk, som
har alla apparater inkapslade i
ett gemensamt gjutjärnshölje.
kapslipskiva: tunn slipskiva, av-
sedd för kapning i slipmaskin.
kapsyl: lufttät hylsa av bladme-
tall på förpackningar, flaskor,
burkar och liknande, där fram-
för allt lufttillträde bör för-
hindras. Kallas ofta även kap-
sel.
kapsåg : cirkel- eller klingsåg för
kapning av virke. Beroende på
konstruktion och användning in-
delas k. i balans- (kap-) sågar,
pendelkapsågar och justersågar.
karakteristiska kurvor: kurvor,
som grafiskt visa sambandet
mellan två för en maskin vä-
sentliga storheter.
karat: 1) guldmängd i legering,
angiven i 24-delar av legerin-
gens vikt, 2) viktenhet för ädel-
stenar och pärlor; numera =
200 mg.
karbamid: se urinämne.
koarbamidharts : se aminoplaster.
karbid: förening mellan kol och
metall. Ex.: kalciumkarbid (se
Glk-Gb)S
karbolsyra: se fenol.
koarbonat: kolsyrans salt.
koarbonsyra: förening, innehållan-
de <karboxylgruppen -COOH.
Förekommer <som =<:fettsyror,
omättade syror, aromatiska k.
karbonyl: förening av metall
(järn, nickel m. fl.) med kol-
oxid. Järnkarbonylen användes
NZ
som <antiknackningsmedel (se
d. 0.).
karborundum: förening av kol och
kisel med mycket stor hårdhet.
Användes som slipmedel.
karburator: detsamma som förga-
sare.
kardan : del av motorfordon; över-
för kardanaxelns vridmoment
till drivaxlarna. Benämnes även
bakväxel.
kardamaxzxel: axel på motorfordon;
överför vridmoment från växel-
lådan till bakväxeln.
kardanbroms: broms, som påver-
kar kardanaxeln.
kardandrift: vid motorfordon
kraftöverföringen till väghju-
len medelst kardanaxel.
kardanknut : anordning för
kraftöverföring mellan två ax-
lar, bestående av två mot var-
andra vinkelräta tappar så an-
ordnade, att axlarnas centrum-
linjer kunna bilda vinkel med
varandra. Kallas även för kors-
länkkoppling, polhemsknut eller
universallänk.
kardomsk upphängning: av italie-
naren Cardano konstruerad an-
ordning för upphängning av ett
föremål vid ett stöd på sådant
sätt, att föremålet oberoende av
stödets rörelser städse förblir i
samma läge. Anordningen är
vanligen så utförd, att föremålet
är rörligt kring två diametralt
motsatta tappar lagrade i en
cirkelring, vilken senare i sin
tur är rörlig kring tvenne tap-
par, anbragta vinkelrätt mot de
förra samt lagrade i stödet.
kardanväxel: kardan (se d. 0.).
Kallas även bakväxel.
kallim: ur kasein framställt lim,
som efter torkning blir vatten-
fast. Användes för limning av
trä, spec. kryssfanér.
kallpressning: bearbetningsförfa-
rande, vid vilket ett arbetsstyc-
ke av metall i kallt tillstånd om-
formas genom inverkan av högt
tryck mellan pressverktyg.
kallstart(mekanism): anordning
på förgasare, avsedd att un-
derlätta start i kall väderlek
genom att åstadkomma stort
bränsleöverskott. Kallas även
köldstart (mekanism).
kallsvetsning: svetsning av gjut-
gods med :smidesjärnselektrod
utförd i så hastigt tempo, att
arbetsstycket under hela svets-
ningen behåller en temperatur
föga överstigande handvärme.
Härigenom kunna krympspän-
ningar i stor utsträckning eli-
mineras.
kallsåg : maskinsåg för tudelning
av plåt och metallstycken utan
föregående uppvärmning av ma-
terialet. Utföres såväl med
fram- och återgående sågblad
som med sågklinga.
kalomel: kvicksilverklorat. An-
vändes medicinskt m. m.
kalori: enhet för värmemängd el-
ler den värmemängd, som åtgår
för att höja temperaturen från
14,5” till 15,5” C hos massen-
heten (t. ex. g eller kg) vatten.
kalorimeter: 1) apparat för mät-
ning av värmemängd, 2) anord-
ning för bestämning av ett äm-
nes förbränningsvärme.
kalorisator: uppvärmningsanord-
ning för kokluten i sulfatcellu-
losatillverkningen. Utgöres av
en järnplåteylinder invändigt
försedd med dubbla ångrör.
kalorisering: överdragande av
järn- och stålföremål med ett
tunt, rostskyddande skikt av
aluminium genom <föremålets
glödgning över c:a 900? C€ i
aluminiumpulver. Kallas även
alitering.
kam: bl. a. skivformig upphöjning
eller fläns på en roterande ma-
skindel, avsedd att giva radiell
rörelse åt annan mot denna an-
liggande del.
kamaxel: axel, försedd med kam-
mar, vilka oftast bestå av cir-
kulära i förhållande till axelns
centrum excentriska flänsar el-
ler skivor. Kallas även nock-
axel.
kaméglas: glas, bestående av olik-
färgade glasskikt, framställt ge-
nom att ämnet vid glasblåsnin-
gen neddoppats i glassmälta av
olika färg. Kallas även över-
fångsglas. |
kamfer: seg kristallinisk massa
med stark lukt. Utgöres ke-
miskt av en keton. Användes
medicinskt samt för framställ-
ning av celluloid samt i spräng-
ämnestillverkningen. Framstäl-
les ur kamferträdet samt syn-
tetiskt.
kamflänsrör: oftast gjutna järn-
rör med i tvärriktningen tätt
anbragta flänsar.
kamlager: stödlager, i vilket en
kamtapp eller kamaxel är vrid-
bart lagrad.
kammarsyra: vid framställning av
svavelsyra enligt blykammar-
processen (se d. 0.) i blykam-
rarna bildad syra.
kammarugn: vid gasverk före-
kommande ugn, i vilken kolens
avgasning äger rum.
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
