Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: bly—brotscha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förteckning över de
TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK
åtomnr = atomnummer d. o. = detta ord ev. = eventuell
atomv. = atomvikt d. v. s. = det vill säga ex. = exempel
beteckn. = beteckning e. dyl. = eller dylikt inkl. = inklusive
bl. a. = bland annat etc. = etcetera i st. f. = i stället för
jfr = jämför
keal = kilokalori
kem. = kemisk
kg = kilogram
förkortningar och.sammandragningar av ord, som förekomma i texten:
konc. = koncentrerad m, m. = med mera spec. = speciell(t)
kpkt = kokpunkt resp. = respektive sp. Vv. = Specifik vikt
lat. = latin s. k,. = så kallad t. ex. = till exempel
m. fl. = med flera smpkt .= smältpunkt
brisans: hastighet, varmed en ex-
plosions verkningar sprida sig.
britanniametall: legering av tenn,
koppar och antimon. Användes
till husgerådsartiklar m. m.
brokran : bockkran för större upp-
lag med kranbrygga vilande på
ben, som oftast äro åkbara ut-
med rälsspår.
brom: Br, rödbrun vätska. Atom-
vikt 79,22. Atomnr 35. Kpkt
58,8”. Stelnar vid —7,2”. Sp. v.
3,1. Förekommer såsom metall-
föreningar i havsvatten och i
mineral. Föreningar av brom
med kalium och natrium använ-
das som läkemedel.
bromaceton: användes bl. a. som
tårgas.
broms: anordning för minskande
av en rörelses hastighet.
bromsbeläggning: ytbeklädnad av
friktionsmaterial på bromsele-
ment.
bromsbädd : underlag, på vilket en -
motor uppställes för att under-
gå broms (nings) prov.
bromsdifferential: bromsvåg med
kuggsegment.
bromsdynamometer: — (torsionsdy-
namometer) instrument, medelst
vilket det bromsande momentet
på en maskinaxel uppmätes.
’bromseffelt: den genom broms-
prov vid olika varvtal bestäm-
da effekt, som t, ex. en motor
avger.
bromsgaller: mellan anod och
skärmgaller i ett elektronrör be-
läget galler med ungefär kato-
dens potential (ofta direkt för-
28
bundet med katoden). B:s upp-
gift är att nedbringa de skad-
liga verkningarna av sekundär-
elektronemission från anod och
skärmgaller.
bromsgenerator: likströms- eller
växelströmsgenerator med en
kring generatoraxeln vridbart
anordnad stator. B. användes
för uppmätning av bromsande
moment.
bromslyftmagnet: elektromagnet,
som användes för att lätta de
mekaniska bromsarna på elek-
triska motorer i elektriska for-
don eller lyftmaskinerier (kra-
nar, traverser).
bromslyftmotor: kortsluten asyn-
kronmotor, som tjänar samma
ändamål som en bromslyftmag-
net, då stora lyftkrafter erford-
ras. ’
bromsok: utjämningsanordning för
att få bromsarna att taga lika,
även om de skulle vara olika slit-
na. Kallas även bromsvåg.
bromsprov: 1) mätning av en
kraftmaskins effekt genom uwut-
bromsning, 2) prov för utrönan-
de av effektiviteten hos ett for-
dons bromsanordning.
bromssko: redskap, som, anbring-
ad å räls, förhindrar eller stop-
par en järnvägsvagns rörelse.
bromsvåg : se bromsok.
brons: legering av koppar och tenn
i växlande sammansättning, ofta
med tillsats av andra metaller.
brotsch: (rivare) skärverktyg för
noggrann bearbetning av hål.
brotscha: att med brotsch (se
d. 0.) upprymma ett förut be-
fintligt hål till exakt dimension.
bly: en i färska snittytor blåvit
metall, så mjuk, att man kan”
skära den med kniv. Atomv.
207,22. Atomnr 82. Sp. v. 11,34.
Smpkt S271,45, kpkt 1 52558: Bö-
rekommer som blysulfid i mine-
ralet blyglans. Bly och dess sal-
ter äro mycket giftiga. Det löses
ej av saltsyra och utspädd sva-
velsyra men angripes av konc.
svavelsyra och salpetersyra. An-
vändes till kem. apparater, rör-
ledningar inom eltekniken, till
framställning av «legeringar
180l, 100,
blyackumulator: ackumulator, i
vilken elektroderna utgöras av
ett blypreparat. Elektrolyten
utgöres av utspädd svavelsyra.
blyerts: blandning av grafit och
lera.
blyfil: för bearbetning av mjuka-
re material avsedd fil med (de
oftast bågformiga) räfflorna in-
huggna i endast en riktning
(s. k. enkelgrad).
blyglans: mineral, innehållande
bly och svavel. Utgångsmaterial
vid blyframställning.
lyglans-nickelindetektor: kristall-
detektor med en tillspetsad nic-
kelintråd (en legering av kop-
par, zink och nickel), som an-
ligger mot en blyglanskristall.
blykabel: elektrisk kabel, försedd
med en mantel av bly kring le-
darna. Om kabeln därjämte yt-
terst är försedd med ett mot
fukt skyddande hölje av asfalt
och tjärimpregnerat papper el-
ler jute, benämnes den asfalte-
rad blykabel.
blykammarprocessen: avser fram-
ställning av svavelsyra. Ur sva-
velkis framställes svavelsyrlig-
het (svaveldioxid), som med
syre, nitrösa gaser (kväveoxi-
der) och vatten bildar svavel-
syra. Processen utföres i an-
läggning, bl. a. omfattande
kamrar av blyplåt.
blysulfid: kem. förening mellan
bly och svavel. I naturen bl. a.
som mineralet blyglans.
blyvitt: basiskt blykarbonat. An-
vändes som målarfärg. Giftigt.
blåkopiering: vanlig metod för
mångfaldigande av <ritkopior,
som därvid teckna sig som vita
linjer på blå botten.
blåskörhet: hos järn vid en tempe-
ratur av 3 å 400? C (s. k. blå-
värme) uppträdande skörhet.
blåslampa: löd- och värmelampa,
vid vilken värmen alstras genom
förbränning av förgasad bensin
eller fotogen.
blåsmagnet: vid gnist- eller huvud-
kontakterna i en strömbrytare
belägen magnetspole, vars fält
samverkar med ljusbågens fält
på sådant sätt, att ljushågen
tvingas (blåses) uppåt och för-
länges, tills den blir så lång, att
spänningen ej förmår upprätt-
hålla densamma.
blåsmaskin: maskin för alstrande
av blästern till industriugnar
och smideshärdar.
blåsyra: cyanväte. Kpkt 25”. Yt-
terst giftig vätska.
bläckpulver: surt kaliumoxalat.
Användes bl. a. för borttagning
av bläckfläckar och rost.
bländare: för optiska instrument
avsedd . ogenomskinlig platta,
försedd med en oftast reglerbar
ljusgenomsläppande öppning.
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
