de SSTETA ROST RAKBLADEN alla äro märkta da, patenter Detta märke visar, ärl ällda av det vär Homes ade AEB-stålet. att de äro dsberöm- e = = Kallvalsat -rakbladsstål ; AEB ä SMÅMASKINER FÖR MODELL BÄNKSVARV ”A. X. 8.” 100 V. Dubb- höjd 100 mm Dubbavstånd 435 mm. HANDFRÄSMASKINEN Speed Way. En behändig handfräs för slipning, gra- vering samt <allehanda 22.000 varv/min. fräsarbeten. BYGGARE CIRKELSÅG ”INKA”, Bordsstorlek 420x 340 mm Klinga 180 mm. EN ENKEL LÖöVSÅG Bord 350 x 200 mm. för motordrift. 26 TEKNIK för ALLA Viktförluster på grund av lagring rä, stärkelse, fett, olja, bensin, sprit och andra kolföreningar förbrinna i luften och förena sig därvid med dess syre under bildande av vätgas och kol- syra. Även stenkol och brunkol utgöra komplicerade kolföreningar med en kok- halt av mellan 70 och 90 proc., medan resten huvudsakligen består av väte och obrännbar asksubstans. Kolets förbrän- ning kan emellertid ske olika snabbt. Blandar man exempelvis kolpulver med salpeter eller kaliumklorat, uppstår ett slags krut, som kan förbrinna explo- sionsartat på bråkdelen av en sekund, emedan salpetern på samma volym in- nehåller tusentals gånger så mycket sy- re som den vanliga luften. Förbrinner däremot kol i en eldstad, så kommer re- duktionstemperaturen att ligga avsevärt lägre, varför värmen håller sig längre tid. Det torde emellertid vara mindre be- kant, att särskilt brunkol och i mindre omfattning även stenkol vid brytortens yta så småningom förenar sig med luf- tens syre (långsam oxidation) utan på- visbar temperaturhöjning. Därvid mins- ka kolen långsamt. Kolvikten kan vid avskiljande av större kolsyremängder minska något (brunkol), medan man hos stenkol kan iakttaga en tillfällig viktökning på grund av på ytan bundna syreföreningar. 1 varje fall sjunker värmevärdet. Man har exempelvis hos brunkol, som lagrats under 5 år, konsta- terat en nedsättning av värmevärdet med 12,5 proc. Hos stenkol äro dessa lagringsförluster i allmänhet avsevärt mindre, men de kunna dock tillfälligt- vis uppgå till stora belopp. Man har sålunda exempel på att gasverkskol, som lagrats under en tid av ett och ett halvt år, ändrat sitt värmevärde från 6 603 till 6 084 kalorier pr kilo. Om de under en längre tids lagring så små- ningom bildade värmemängderna kvar- stanna, kan till och med under vissa om- ständigheter kolets självantändnings- temperatur uppnås med självantändning som följd. För undvikande av denna fa- ra rekommenderas att lagra kolen möj- ligast torrt i maximalt 4 meter höga skikt och att lagra finkrossade och gro- va kol var för sig. Sädeskorn sönderfalla avsevärt snab- bare. Även det lagrade sädeskornet är en levande kropp, som ”andas” och lång- samt förbränner en del av sin kropps- substans till kolsyra, som avskiljes. Vid större sädessilos bildas tillräckligt myc- ket koloxid för att en vistelse i dessa kan bli livsfarlig. Hos säd, som bärgats torr och sedan konsttorkats, äro lag- ringsförlusterna tämligen små, men hos fuktig säd kunna de under en månads lagring uppgå till mellan en och fyra procent. För undvikande av dessa för- luster brukar man numera rekommen- dera många timmars konsttorkning vid en temperatur under 60 gråder av sådan säd, som bärgats fuktig.