- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 36. 3 sept. 1943 /
19

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modellbyggaren har ordet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MODELLBYGGAREN

har ordet

tt räknas till modellkonstens mäs-

tare sådana som Enghoff, Fleming,
Öhlin, o. a. storheter på området är en-
dast fåtalet förunnat. De äro mästarna.
Sedan kommer nog i likhet med kaval-
leristen och hans häst ett par tomrum,
varefter vi, den övriga skocken, föl-
jer i spridd ordning. Hur och varför
jag kom att ägna mig åt modellbygge,
kan nog ha sin grund i att jag föddes
i en av Sveriges större sjöstäder, till-
bragte de tidigaste åren av mitt liv i
en av de större järnvägsknutpunkterna
samt därefter åter i födelsestaden. Till
lekplatser valdes självfallet hamnen, bå-
tarna, varven för att inte tala om ban-
gårdarna. Min första järnvägsanlägg-
ning härstammade från omkr. 1901, vill
jag minnas, och bestod av ett par smala
träribbor parallellt lagda och med bra
lutning. På denna räls rullade det stol-
ta tåget. Tåget bestod av tre kasserade
biljardbollar, en röd och två vita. Den
röda bollen var självfallet lokomotivet.
Att de på gården fritt omkringdrällan-
de hönsen alltsomoftast kommo i kolli-
sion med mitt tåg resulterade också
sedermera i en sammanstötning mellan
banans innehavare och hönsgårdens her-
re, Tuppen, men det är en annan histo-
ria. Fröet till min modellhobby såddes
nog i dessa båda städer. Från början
var det nog båtar som mest låg mig om
hjärtat.

En en början blev det nog först den

traditionsenliga slöjdlektionsyachten,
som dock snart följdes åv dels ett par i
samma stil men mera detaljerat rig-
gade. Därefter en skonare, och en ”ett-
hundraelva” men sedan tror jag det blev
modeller. Den verkliga farten på detta
område kom väl i och med bildandet
av Stockholms Modellflygningsklubb i
mars 1921. Namnet ändrades sedermera
till Svenska Modellflygningsklubben.
Från den tidens byggen minns jag en-
dast en typ av egen för att inte säga
alldeles ”egen” konstruktion. Typ hård
brödkaka. Den gjordes dels som skal-
modell dels även som flygande pinne,
som verkligen också flög. Sedan blev
det andra sorters små-maskiner som ty-
värr gått förlorade vid otaliga flyttnin-
gar. En karavell från 1929 års utställ-
ning i Esseltehallen finns dock kvar. Till
Teknik för Allas utställning hade jag
tänkt komma med en gammal ångma-
skinspump eller rättare gruvpump från
1800-talet men den blev inte färdig.
Kommer nästa gång. I stället fick jag
forcera bygget av Edisons första film-
ateljé, Black Mary, som lyckligtvis blev

färdig. Den är nu införlivad med Film-
historiska samlingarna. Som <mellan-
stick — man kan ju aldrig låta bli att
hålla på med något — plockar jag nu
med järnvägsbygge HO. Det verk-
liga bygget, som jag dock skulle vilja
göra, är nog en museimodell över värl-
dens troligen vackraste krigsfartyg ge-
nom tiderna, ”Sovereign of the Seas”,
från år 1637. Modellen blir ungefär 750
mm. 1. och om jag inte tappat räknin-
gen alldeles, är den försedd med ungefär
130—175 skulpturer av trä i alla möjliga
format. Jag vet inte riktigt, om jag
skall börja. Men troligen blir det så
en dag eller kväll, då intet annat är
för händer.

Beträffande hjälpmedel, så har jag ett
bra ord. Goda verktyg, därbland skulle
jag vilja rekommendera ett tandläkare-
handstycke med tillhörande fräsar och
borr. Det har man alltid hjälp av. Vi-
dade tillverkar jag alltid jiggar och for-
mar, om det är flera detaljer av sam-
ma sort, som skola framställas. Något
mera knep? Ja. Från början var det
lite si och så med tålamodet, men det
kom med tiden och är den inte minst
värdefulla hjälpen vid allt modellbygge
näst noggrannheten. Har man inte den
får man anskaffa densamma snarast.
Dessutom har jag en mindre kontur-
såg, och cirkelsåg men ännu ej Svarv —
metallsvarven kommer nog till hösten.

Knut Lindeberg.

Karavell, ett av herr Lindebergs fina
modellarbeten.

Edison’s ateljé Black Mary.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 20:45:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-36/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free