Å oKTOBER Prenumerera på TERN och försäkra Eder om att erhålla tidningen punktligt och utan avbrott. Prenumerationspriset är endast: Helår = kr. 15:— Halvår kr. 7:75 Kvartal kr. 4:— Inbetala avgiften på postgirokonto 157992, eller insänd kupongen här nedan, så uttaga vi avgiften ge- nom postförskott. MEN GÅ REDAN I DAG till posten och verkställ prenumerationen! Till Teknik för Alta, Pren.-avd , Box 3137, Stockholm 3, Undertecknad prenumererar här- med på Teknik för Alla under 1 helår — 1 halvår — 1 kvartal från den .-/ sc 19495 Stryk det ej önskade. Avgiften kr. ...... + postförskotts- avgiften torde uttagas genom post- förskott. Namn: Bostad: POSTA SST: 2 eo tös os re Vr RA SKRIV TYDERGT! AFTONKURS för verkmästare och förmän anordnas av Sveriges Industriförbunds Arbetsle- dareinstitut under tiden 11 okt. 1943—16 mars 1944, Kursen, som är avsedd för i Stockholm med omnejd bosatta, omfat- tar föreläsningar i arbetsledning, ar- betslagstiftning och -hygien, ekonomiska avtals- och ackordsfrågor, arbetsstudier, verkstadsplanering m. m. Program på begäran. Adress: Stockholm 16. ” 22 TEKNIK för ALLA VISSTE NI... .. att det finns stumma fioler? En musikskola i Genf i Schweiz låter sina elever använda sig av en ny fiolsort vid övningarna, vilken har den fördelen att den icke avger någon för omgivningen hörbar ton. Det rör sig om en violin utan resonansbotten. I stället är den utrustad med en mycket liten mottaga- re, som anbringas i fiolspelarens öra så att endast han själv kan höra, vad han spelar. . att man en gång ville göra bad- vatten ogenomskinligt? Under förra århundradet rekommenderade en förfat- tare till en bok om ”god ton” att man skulle behålla skjortan på, då man ba- dade. I annat fall borde man åtmin- stone genom en kalktillsats göra vattnet i karet ogenomskinligt i enlighet med anständighetens krav. HEMGJORD BANDSÅG (Forts. fr. sid. 21.) ——— L sar av passande storlek på båda sidor om hjulet resp. remskivan ha till upp- gift att stödja dessa samt öka stabili- teten. Fastlåsningen av skivorna sker medelst muttrar och brickor. Stålaxeln gängas i båda ändar enligt skissen. De: övre bandhjulet tillverkas på sam- ma sätt som det nedre. Skillnaden består i att det skall monteras rörligt på axeln, och en metallbussning fastsättes därför i hjulets centrum. <Axeltappen fastsättes vid ett vinkelböjt bandjärns- stycke enligt fig. 4, och montaget i öv- rigt framgår tydligt av skissen. Tack vare ratten kan axeln och därmed hjulet regleras i vertikal led, så att sågbladet kan spännas i erforderlig utsträckning. Bandhjulet hålles kvar på tappen genom en bricka samt en saxpinne, som anbrin- gas genom axeln sedan ett därför avsett hål borrats genom densamma. På grund av hjulens relativt höga varvantal bör smörjningen ordnas på ett tillfredsstäl- lande sätt. På fig. 7 visas, hur man kan montera fast ett oljerör, genom vil- ket smörjmedlet kan nå axellagringen. På liknande sätt ordnas smörjningen av det övre hjulet. Bandsågsledarna — fig. 5 — tillver- kas av hårt trä och monteras i hållare enligt skissen. Den övre ledaren fast- sättes i ställbar hållare för att kunna justeras vid behov. é Erforderlig elektromotor bör ha en ef- fekt av c:a 1/3 hk. Sågbladet bör helst icke sättas på plywoodhjulen direkt, utan dessa böra först beklädas med gum- mi eller läder. Vidare får maskinen ab- solut inte tagas i bruk förrän betryg- gande skydd kring sågbladet anbringats. Dessa kunna utföras av trä så som foto- grafierna visa. Maskinen målas eller fernissas, och är därefter klar för uppmontering i verk- staden, där den säkert kommer att vara till stor nytta för den händige hemslöj- daren under de nu stundande långa höst- och vinterkvällarna. Bearbetning: W. R. Leimberg. ELEKTRISKA DÖDSFALL (Forts. fr. sid. 15.) fördela sig dödsolyckorna på olika ström- arter och spänningar enligt nedanstå- ende procentuella siffror. Zo Högsp. växelström (över 250 V till jord) 56,7 Lågsp. > 380 V 27,1 ereroseerererrr renare , Högsp. 55 FÖTT DAN ATIL UTE SES SSSSS I Lågsp. ÖS HÖGICT220 EVERS SOS 4,8 Högsp. Ö SPEC TAIL IEA SST eCN SNS INS 1,5 SSE RSILKSULÖJ "(3 ses oso 8 000 0 LSS V SALAS SS TSV 0,3 100,0 De högspända växelströmmen som dödsorsak hade sin kulmen under sista åren av förra världskriget och de därefter följande krisåren, som framgår av följande maximisiffror: 26 år 1918, 26 år 1919, 37 år 1920 och 32 år 1921. Sedan dess har antalet sjun- kit, om man undantar 1938, som upp- visade 22 elektriska dödsfall. Den lågspända växelströmmen med 380 volts spänning hade likaledes maxi- ma under den nämnda kristiden. Sålun- da äro de hittillsvarande högsta siffror- na 16 dödsfall 1922 och lika många 1923. Högspänd växelström för bandrift som dödsorsak har naturligtvis rönt in- flytande av den ökade elektrifieringen av våra järnvägar. 1906—21 visar sta- tistiken endast 1 dödsfall årligen vid 5 tillfällen, men 1922 ägde 3 dödsolyckor vid elektriska järnvägsanläggningar rum. Sedan dess har vissa år en betyd- lig ökning registrerats, t. ex. 8 år 1935, 8 år 1937, 11 år 1941 och 8 år 1942. De ökade risker, som de nytillkomna elekt- rifierade järnvägarna medfört, avspegla sig i dessa siffror, ehuru en del av de senaste åren visa rätt låg dödsfrekvens, exempelvis 1939 och 1940 med vardera 4 olyckor med dödlig utgång. Härav be- styrkes det redan påpekade faktum, att den personliga försiktigheten och omtan- ken är av stor betydelse för förebyg- gandet av elektriska dödsolyckor. Detta framgår även därav, att 60 Yo av alla elektriska olycksfall orsakas av att spänningsförande anläggningsdelar blivit berörda. Säkerhetsförekrifterna inskärpa därför med full rätt nödvän- digheten av att anläggningsdelar, å vil- ka arbete skall verkställas, dessförin- nan jordas och kortslutas. Skador ge- nom ljusbågar ha enligt statistiken upp- kommit i 36 0 av olycksfallen. Om man till sist undersöker de loka- ler för elektriska anläggningar, där olycksfall ägt rum, befinnes det, att transformatorstationer äro särskilt ri- skabla arbetsplatser. Ej mindre än 55 Jo av de elektriska olycksfallen kunna näm- ligen lokaliseras till sådana anlägg- ningar. Som framgår av de förut meddelade uppgifterna, har dödsfallsfrekvensen vi? sat minskning, om man tar i betraktan-