- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 38. 17 sept. 1943 /
22

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska dödsfall, av B. Traneus - Hemgjord bandsåg för hobbyverkstaden. Bearbetning: W. R. Leimberg - Visste ni... - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Å oKTOBER

Prenumerera på

TERN

och försäkra Eder om att
erhålla tidningen punktligt
och utan avbrott.

Prenumerationspriset är endast:

Helår = kr. 15:—
Halvår kr. 7:75
Kvartal kr. 4:—

Inbetala avgiften på postgirokonto
157992, eller insänd kupongen här
nedan, så uttaga vi avgiften ge-
nom postförskott.

MEN GÅ REDAN I DAG

till posten och verkställ
prenumerationen!

Till Teknik för Alta, Pren.-avd , Box 3137,
Stockholm 3,

Undertecknad prenumererar här-
med på Teknik för Alla under 1
helår — 1 halvår — 1 kvartal från

den .-/ sc 19495
Stryk det ej önskade.

Avgiften kr. ...... + postförskotts-
avgiften torde uttagas genom post-
förskott.

Namn:

Bostad:

POSTA SST: 2 eo tös os re Vr RA

SKRIV TYDERGT!

AFTONKURS

för verkmästare och förmän anordnas
av Sveriges Industriförbunds Arbetsle-
dareinstitut under tiden 11 okt. 1943—16
mars 1944, Kursen, som är avsedd för
i Stockholm med omnejd bosatta, omfat-
tar föreläsningar i arbetsledning, ar-
betslagstiftning och -hygien, ekonomiska
avtals- och ackordsfrågor, arbetsstudier,
verkstadsplanering m. m. Program på
begäran. Adress: Stockholm 16.


22 TEKNIK för ALLA

VISSTE NI...

.. att det finns stumma fioler? En
musikskola i Genf i Schweiz låter sina
elever använda sig av en ny fiolsort vid
övningarna, vilken har den fördelen att
den icke avger någon för omgivningen
hörbar ton. Det rör sig om en violin
utan resonansbotten. I stället är den
utrustad med en mycket liten mottaga-
re, som anbringas i fiolspelarens öra så
att endast han själv kan höra, vad han
spelar.

. att man en gång ville göra bad-
vatten ogenomskinligt? Under förra
århundradet rekommenderade en förfat-
tare till en bok om ”god ton” att man
skulle behålla skjortan på, då man ba-
dade. I annat fall borde man åtmin-
stone genom en kalktillsats göra vattnet
i karet ogenomskinligt i enlighet med
anständighetens krav.

HEMGJORD BANDSÅG

(Forts. fr. sid. 21.) ——— L

sar av passande storlek på båda sidor
om hjulet resp. remskivan ha till upp-
gift att stödja dessa samt öka stabili-
teten. Fastlåsningen av skivorna sker
medelst muttrar och brickor. Stålaxeln
gängas i båda ändar enligt skissen.

De: övre bandhjulet tillverkas på sam-

ma sätt som det nedre. Skillnaden
består i att det skall monteras rörligt på
axeln, och en metallbussning fastsättes
därför i hjulets centrum. <Axeltappen
fastsättes vid ett vinkelböjt bandjärns-
stycke enligt fig. 4, och montaget i öv-
rigt framgår tydligt av skissen. Tack
vare ratten kan axeln och därmed hjulet
regleras i vertikal led, så att sågbladet
kan spännas i erforderlig utsträckning.
Bandhjulet hålles kvar på tappen genom
en bricka samt en saxpinne, som anbrin-
gas genom axeln sedan ett därför avsett
hål borrats genom densamma. På grund
av hjulens relativt höga varvantal bör
smörjningen ordnas på ett tillfredsstäl-
lande sätt. På fig. 7 visas, hur man
kan montera fast ett oljerör, genom vil-
ket smörjmedlet kan nå axellagringen.
På liknande sätt ordnas smörjningen av
det övre hjulet.

Bandsågsledarna — fig. 5 — tillver-
kas av hårt trä och monteras i hållare
enligt skissen. Den övre ledaren fast-
sättes i ställbar hållare för att kunna
justeras vid behov. é

Erforderlig elektromotor bör ha en ef-
fekt av c:a 1/3 hk. Sågbladet bör helst
icke sättas på plywoodhjulen direkt,
utan dessa böra först beklädas med gum-
mi eller läder. Vidare får maskinen ab-
solut inte tagas i bruk förrän betryg-
gande skydd kring sågbladet anbringats.
Dessa kunna utföras av trä så som foto-
grafierna visa.

Maskinen målas eller fernissas, och är

därefter klar för uppmontering i verk-
staden, där den säkert kommer att vara
till stor nytta för den händige hemslöj-
daren under de nu stundande långa höst-
och vinterkvällarna.

Bearbetning: W. R. Leimberg.

ELEKTRISKA DÖDSFALL

(Forts. fr. sid. 15.)

fördela sig dödsolyckorna på olika ström-
arter och spänningar enligt nedanstå-
ende procentuella siffror.

Zo
Högsp. växelström (över 250 V till jord) 56,7
Lågsp. > 380 V 27,1

ereroseerererrr renare ,

Högsp. 55 FÖTT DAN ATIL UTE SES SSSSS I
Lågsp. ÖS HÖGICT220 EVERS SOS 4,8
Högsp. Ö SPEC TAIL IEA SST eCN SNS INS 1,5
SSE RSILKSULÖJ "(3 ses oso 8 000 0 LSS V SALAS SS TSV 0,3
100,0

De högspända växelströmmen som
dödsorsak hade sin kulmen under
sista åren av förra världskriget och
de därefter följande krisåren, som
framgår av följande maximisiffror: 26
år 1918, 26 år 1919, 37 år 1920 och 32
år 1921. Sedan dess har antalet sjun-
kit, om man undantar 1938, som upp-
visade 22 elektriska dödsfall.

Den lågspända växelströmmen med
380 volts spänning hade likaledes maxi-
ma under den nämnda kristiden. Sålun-
da äro de hittillsvarande högsta siffror-
na 16 dödsfall 1922 och lika många 1923.

Högspänd växelström för bandrift
som dödsorsak har naturligtvis rönt in-
flytande av den ökade elektrifieringen
av våra järnvägar. 1906—21 visar sta-
tistiken endast 1 dödsfall årligen vid 5
tillfällen, men 1922 ägde 3 dödsolyckor
vid elektriska järnvägsanläggningar
rum. Sedan dess har vissa år en betyd-
lig ökning registrerats, t. ex. 8 år 1935,
8 år 1937, 11 år 1941 och 8 år 1942. De
ökade risker, som de nytillkomna elekt-
rifierade järnvägarna medfört, avspegla
sig i dessa siffror, ehuru en del av de
senaste åren visa rätt låg dödsfrekvens,
exempelvis 1939 och 1940 med vardera
4 olyckor med dödlig utgång. Härav be-
styrkes det redan påpekade faktum, att
den personliga försiktigheten och omtan-
ken är av stor betydelse för förebyg-
gandet av elektriska dödsolyckor.

Detta framgår även därav, att 60 Yo
av alla elektriska olycksfall orsakas av
att spänningsförande anläggningsdelar
blivit berörda. Säkerhetsförekrifterna
inskärpa därför med full rätt nödvän-
digheten av att anläggningsdelar, å vil-
ka arbete skall verkställas, dessförin-
nan jordas och kortslutas. Skador ge-
nom ljusbågar ha enligt statistiken upp-
kommit i 36 0 av olycksfallen.

Om man till sist undersöker de loka-
ler för elektriska anläggningar, där
olycksfall ägt rum, befinnes det, att
transformatorstationer äro särskilt ri-
skabla arbetsplatser. Ej mindre än 55 Jo
av de elektriska olycksfallen kunna näm-
ligen lokaliseras till sådana anlägg-
ningar.

Som framgår av de förut meddelade
uppgifterna, har dödsfallsfrekvensen vi?
sat minskning, om man tar i betraktan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 23:30:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-38/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free