Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusstrålen som verktyg, av Billy - Elektriska dödsfall, av B. Traneus - Flygspalten - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOK OM GASSVETSNING
av AGA svetsskolas chef. Pris 4:50 +
porto. Rekv. från
ING. J. AVERSTEN, LIDINGÖ 1.
SYSSLAR NI MED AFFÄRER?
Och inte beställt vår nyutkomna katalog! ’W
Den erhålles gratis, med bilagd nettopris-
lista, om denna annons insändes till F:a NH
E. Andersson, Insjön ifylld med Edert 4
namn och adress.
Har Ni några
tekniska problem —
så vänd Er tull TfA
de den samtidigt skedda ökningen av
den elektriska energiproduktionen. Det-
ta får anses som ett bevis för att en all-
män standardhöjning ägt rum för de
elektriska anläggningarna. Förtjänsten
härav tillkommer såväl dem, som pla-
nera desamma, som dem, åt vilka ut-
förandet anförtrotts. Vårt folk är ju
känt både för höga anspråk på kvalitet
och ändamålsenlighet och för förmåga
att kunna tillfredsställa dessa krav ge-
nom konstruktiv skicklighet och sam-
vetsgrant utförande. De elektriska döds-
fallen utgöra intet jäv av dessa påstå-
enden, ty — det förtjänar ännu en
gång att framhållas — de allra flesta
av dessa dödsolyckor bero på vårdslös-
het, tanklöshet eller bekvämlighet.
B. Traneus.
Z
Konstnårliga ristningar i ben och sten!
Även urmänniskan bar inom sig en längtan efter konstnärligt skapande. Men hon var
hänvisad att klara sig med svårhanterligt material och primitiva verktyg. Så mycket
mer måste vi beundra det sätt på vilket hon förstod att ’ge sin konstnärliga känsla
form e Jämför därmed vår egen tids konstnär. Hur lätt har inte han det med sina
utensilierl När han vill teckna står till hans förfogande ett verktyg med alla hårdhets-
grader man kan önska sig — den praktiska, allsidiga blyertspennan. Innan ett så
effektivt och fullkomligt hjälpmedel kuride uppfinnas förgingo årtusenden.
HARDTMUTH
Vår historia — blyertspennans historia !?
+
för omkring 150 år sedan lyckades Josef HARDT MUTH på of pokgörande sätt korrig naturen: han uppfann
det keramiska blyertsstiftet. Detta är och förblir g
för all framåtskridande blyertsfabrikation i hela världem
24 TEKNIK för ALLA
Flottiljmästerskapstävling
i modellflyg vid F 10
Vid Kungliga Skånska Flygflottiljen,
som F 10 ju numera heter, har av-
hållits en flottiljmästerskapstävling i
modellflyg på Bulltofta med fanjunkare
Bjurhovd som tävlingsledare. Flertalet
av de tävlande voro gamla kända mo-
dellflygare från olika skånska modell-
flygklubbar, som för närvarande full-
göra sin militärtjänstgöring vid flot-
tiljen.
För att alla deltagarna skulle få lika
stor chans i tävlingen hade man be-
stämt att löpstarten skulle vara den
enda tillåtna startmetoden. Ett flertal
av de tävlande hade nämligen ej sina
vinschar tillgängliga. På grund av att
endast en mycket svag havsbris rådde
under tävlingen var det emellertid myc-
ket svårt att på detta sätt få upp model-
rådde över vissa ställen, speciellt då
över hangarplattorna, en ganska kraf-
tig marktermik, som, då modellerna
kommo in däröver, bringade dessa i
stall så att glidet sedan förstördes.
Trots detta blev tävlingen mycket hård
och var i samtliga klasser oviss intill
den sista starten.
Dagens bästa tid hade segraren i klass
SIIl, Hugo Malmqvist, som med sin
”Sperber” noterade 1 minut 53,5 se-
kunder.
De bästa resultaten blevo:
Klass M: 1) Lars Andersson 48.4 sek.; 2)
Jan Olofsson 46.7 sek.; 3) Arne Möller 33.0 sek.
Klass SI: 1) Jan Olofsson 60.9 sek.; 2) Lars
Andersson 37.3 sek.; 3) Hugo Malmqvist 44.3
sek. ; 4) Arne Möller 34.6 sek. :
Klass SII: 1) Arne Möller 51.1 sek.; 2) Lars
Andersson 49,3 sek.; 3) Göte Fabiansson, 44.5
sek.
Klass SIII: 1) Hugo Malmqvist 69.2 sek.;
2) Göte Fabiansson 50.7 sek.; 3) Jan Olofs-
son 44.5 sek,
Kontakt.
LJUSSTRÅLEN ...
(Forts. fr. sid. 9.)
| p seen ligger i katoden, som är
täckt med ett skikt av någon alkali-
metall, t. ex. natrium, kalium, cesium el-
ler rubidium. Valet av metall beror på,
vilket ljus som fotocellen skall arbeta
med. Kalium är t. ex. särskilt känslig
för kortvågiga strålar — violett, ultra-
violett — medan däremot cesium använ-
des för de långvågiga, såsom rött och
infrarött. Cesium användes ofta för
glödlampsljus, som ju innehåller rätt
mycket långvågig strålning. Fotocellens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
