kan också det sistnämnda ha sin bety- delse. Försöket att dämpa ljudet vid avlos- sandet av kanonskott kan föranleda föl- jande betraktelse: Från ställningskriget känner soldaten till vissa fientliga bat- terier eller enstaka pjäser, vilkas gra- nater slå ned i hans närhet senare än avlossningsknallen når fram. På så sätt kan soldaten, då han hör dånet från skottet, i god tid kasta sig ned eller på annat sätt taga betäckning. Men detta kan icke sägas vara någon militär or- sak att anbringa ljuddämpare på kano- ner. Närmare. ligger tanken att hindra fi- enden att med hjälp av ljudmätnings- trupp eller med ledning av mynnings- elden lokalisera batteriet eller kanonen. Dessutom bör man erinra om att före den trådlösa telegrafiens införande ka- nondundret hade en verkligt positiv be- tydelse. Att marschera efter kanon- dundret var inte bara en gammalpreus- sisk grundregel utan hade sin praktiska betydelse -hos alla framstående militär- stater. Talrika äro exemplen på att marscherandet i riktning mot mullret från artillerield varit avgörande för sla- gets utgång. Om före den trådlösa te- legrafens tid samtliga eller större delen av de båda motståndarnas kanoner varit försedda med effektiva ljuddämpare, skulle man icke haft kanondånet som förkunnare av stridens början eller som vägledare på stora avstånd. I detta sammanhang kan nämnas, att Napoleon I:s fall genom nederlaget vid Waterloo ytterst har sin grund däri, att marskalk Grouchy icke marscherade efter det hör- bara ' kanondundret utan höll fast vid Napoleons order att förhindra preussar- na under Blicher att förena sig med Wellingtons engelsmän. Grouchy mar- scherar i den riktning, där enligt Na- poleons felaktiga uppfattning Blicher Fig. 6. Mynningsbroms till sovjetryska 12,7 mm kulsprutan m 38, schematisk genomskärning. Öppningen i metallskär- men till vänster, i vilken krutgaserna uppfångas vid och efter projektilens ut- träde, har ungefär 2 em diam. Genom slitserna längre till höger går den del av gasen ut, som icke kan komma wut framtill. Skärmen bakom mynningen skyddar maskingevärsskytten mot krut- gaserna. Pilarna antyda riktningen hos krutgasen, som vid skottets avlossande vill rycka mynningsbromsen framåt och därigenom mildrar den tillbakastöt, som eldröret får. LORIN $ SKÖLD . befinner sig. Marskalken har under sitt befäl 1/3 av Napoleons armé. Grouchy hör kanondånet från St. Jean, inlednin- gen till slaget vid Waterloo. Hans un- derbefälhavare söker med all rätt förmå honom att marschera mot kanondund- ret, men Grouchy kan icke besluta sig att avvika från den av Napoleon anbe- fallda marschriktningen och i stället med ledning av kanondundret marschera mot slagfältet. Han kommer för sent och Napoleon blir den 18 juni 1815 i grund slagen. Vv: ha sett hur en ljuddämpare i någon mån verkar som mynningsbroms. Krutgaserna stöta mot ljuddämparen och sträva att draga loppet framåt, de mildra, d. v. s. bromsa på så sätt en smula tillbakastöten eller kanonrörets rekyl. Omvänt kan en mynningsbroms, var efter sin konstruktion, också i någon ' mån verka som ljuddämpare. Så är t. ex. fallet vid det automatiska sovjet- ryska infanterigeväret för 10 skott, ka- liber 7,62 mm (fig. 3). Också mynnings- flamman blir något mindre hos detta ge- vär med mynningsbroms, än hos motsva- Fig. 5. Sovjetrysk kanon med mynningsbroms. » rande utan sådan. Kanske äro båda dessa företeelser oavsiktliga följdverk- ningar av underordnad betydelse, ehuru de skulle kunna komma väl till pass t. ex. för en krypskytt. Att sådana följd- verkningar uppträda visar konstruktio- nen av denna mynningsbroms: gevärs- loppet är omkring 6 cm från mynningen utvidgat till ungefär tre gånger kalibern och genombrutet av c:a 5 mm breda slitsar, som sträcka sig runt det utvidga- : de loppet (fig. 4). 1 cm nedanför brom- sens munstycke är denna utvidgning åter sammandragen till ungefär kali- berns storlek. I bromsen och i munstyc- ket finnas inga refflor. Mot denna ring- formiga indragning stöta krutgaserna och bromsa på så sätt rekylen. Då de lämna gevärsloppets mynning, hamna krutgaserna sålunda i utvidgningen och på så sätt kan utjämningen med det :' atmosfäriska lufttrycket långsamt för- siggå genom slitsarna och mynningen, varigenom både ljuddämpning och en anmärkningsvärd reducering av myn- GEVÄRSPIPA — | MYNNINGS- BROMS = MYNNING 7 FN, Fig. 4. Mynningsbroms efter skottet. Schematisk framställning 2/3 nat. stor- lek. Mynningsbromsens munstycke är vidare än loppets kaliber och utan reff- lor. Krutgaserna som slå emot myn- ningsbromsens insnörning komma genom slitsarna ut i det fria. ningsflamman åstadkommes. Men krut- gaserna kastas också av den främre in- dragningen genom slitsarna bakåt och bereda skytten åtskilligt obehag. Det öra, som är vänt mot gevärsmynningen, förlorar efter några få skott sin hör- selförmåga, om än övergående. Fig. 5 visar en sovjetrysk kanon med en på liknande sätt konstruerad mynningsbroms. Man kan antaga, att den också verkar som ljuddämpare. Re- kylenergien kan enligt anställda försök genom mynningsbroms reduceras med omkring 30 £Z. Obehaget för servisen, i den mån den- na icke skyddas av sköld, kan bli rätt avsevärt, antagligen också för servisen vid närmaste pjäs. Denna olägenhet för servisen jämte andra nackdelar har gjort, att framstående konstruktörer på kanonrekylens område tagit avstånd från användningen av sådana myn- ningsbromsar vid grovkalibriga kanoner eller då svåra laddningar komma till an- »: vändning, såvida icke servisen skyddas t. ex. av särskilda skyddssköldar eller — som på senare tid — av bepansringen eller genom bakom mynningsbromsen anbragta kragar. Till jämförelse meddelas också en skiss av mynningsbromsen på sovjet- ryska 12.7 mm kulsprutan modell 1938, fig. 6. Den verkar genom sina vida sido- öppningar väl mindre ljuddämpande men genom sin stora halvklotformiga skärm starkt bromsande; servisen skyd- . das av en kraftig krage mot krutga- serna. TEKNIK för ALLA 7