— L LL även den en böjningstendens inåt, så att den kan ställas med sin ställskruv. Kon- takten mellan 4 och 9 måste förmedlas av ett par bitar ädelmetall; bäst är pla- tina, men även silver går att använda. Det tidströga organet är varmtråden 2, en 0,1 mm konstantantråd, lagd över de förut nämnda presspanbitarna samt fram och tillbaka omkring fem skruvar, - placerade som 'synes å fig, D. (Där är emellertid själva tråden för tydlighets skull utelämnad.) Trådens anordning framgår även av kopplingsschemorna till höger. Ändarna lindas ett par varv om- kring och fastlödas vid skruvarna 10. Med dessa skruvar kan sedan tråden sträckas mer eller mindre. Strömmen tillföres genom fjädrarna 11. ; För att fördela fjäderspänningen från 4 lika på alla fyra strängarna av varm- tråden, göres ett ok 6. Det består av en bit systoflexrör, genomborrat på mitten med en nål och försett med en länk att haka fast i kroken på 3. För att varm- trådens båda inre strängar inte skola komma i kontakt med länken, påträdes ett par brickor av isolerande papper. Se fig. C. Hur blinkreläet inkopplas, visas i fig. E och F, där 12 är lampan, som skall blinka. Då reläet utnyttjar strömmens värmeverkningar, som äro desamma obe- roende av strömriktningen, arbetar det lika bra med växelström som likström. Vid 6 V är det lämpligast att parallell- koppla varmtrådens båda halvor medelst mittuttaget. Om strömmen tages från torrbatteri, kan det möjligen löna sig att försöka få reläet i funktion med trådhal- vorna i serie även vid denna spänning, emedan strömförbrukningen för själva reläet då sjunker till 1/4. Emellertid blir ljusperioderna längre vid lägre ström- belastning på tråden, eftersom tråden uppvärmes långsammare, Vid 20-volts- anläggningar torde spänningen bli för hög att lägga direkt på varmtråden, var- för ett motstånd bör inkopplas enl. fig. F, Detta motstånd göres lämpligen av samma slags motståndstråd som till re- läet. En 35 cm lång tråd tar bort 8 V vid den visade kopplingen. ' Injusteringen av reläet börjar med att trådens sträckning ställs in med skru- varna 10. Strängarna skola ingalunda vara så spända, att man kan ”spela” på dem, utan endast så att de äro raka. Den övre ställskruven ställes (medan man följer efter med den mellersta) så att den rörliga kontaktfjädern intar läget i B, då strömmen släppes genom varmtrå- den. Den fasta kontaktfjädern ställes därefter så, att läget är som i fig. A vid strömlös tråd. Observera, att det måste vara ett litet mellanrum mellan magnetstålet och den rörliga kontaktfjä- derns omböjda ända. Kontaktfjäderns rörelse utåt skall alltså begränsas av att kontakterna går ihop. Genom skruvar- nas justering kan man ändra förhållan- det mellan ljus- och mörkperiodens längd och i viss mån även blinkfrekvensen. För övrigt kommer man 'snart underfund med de olika skruvarnas funktioner. Det kan nämnas att 0,1 mm konstant- antråd har ett motstånd av 63,7 ohm pr. m, varför strömstyrkan under ljusperio- den och kopplingar som i fig. E och F vid 6 V blir c:a 0,7 A och vid 20 V (förkopplingsmotstånd 22 ohm) c:a 0,35 A plus lampans ström. OT > 5 Öd =) TO) je GV F - 20V En O Ira 0) NORSK FARTYGSMODELL n av TfA:s läsare Toifsby, Stenlia, Halden, har sänt han själv konstru- erat och byggt. Han skriver bl. a.: ”Båten er 110 cm lang og 22 cm bred. Bunnen er skåret i ett stycke, men resten av skrovet er limt sammen av 4 20 mm lister på spant. Motoren drives av 2 radio- akkumulatorer på ca 25 amp timer, hver på 2 V. Mo- dellen er forsynt med kontrapro- pell. Farten er ca. 0555 um/Seka sb grunn av den store tyngden går model- len stott og jamnt selv om der er for- oss nedanstående bild av en modell, som <holdsvis hoye bolger.” TEKNIK för ALLA 19