1034 E | I i Ir I I öl O. Bb EN dd al | er | — —O-- 8 I stålmaterial med stor hårdhet har stor hållfasthet och utövar stor slitverkan mot svarvstålets spånböjande yta, det s. k. bröstet (se fig. 5). På grund av den större friktion, som uppstår mot svarvstålets bröst vid be- arbetning av hårdare stålmaterial, ökar temperaturen i verktygets främre del, vilket gör, att man måste använda läg- re skärhastigheter vid bearbetning av dylika arbetsstycken. Friktionen vid skärarbetet kan minskas genom att man gör verktygseggen tunnare och skarpare. Då man vid bearbetning av hårda och svårbearbetade material även måste forma eggen stark och motstånds- kraftig, är detta emellertid möjligt en- dast inom snäva gränser. Fig. 6 visar de viktigaste vinklarna på ett svarvstål. Hårda arbetsstycken fordra ett svarvstål enligt fig. 6a, med liten spånvinkel och därmed stark och motståndskraftig egg. Skärhastigheten måste vara liten i förhållande till det använda verktygsmaterialets allmänna skärhastighetsförmåga. Vid mjuka ar- betsstycken är det fördelaktigt att an- vända ett svarvstål enligt fig. 6b med stor spånvinkel och därmed tunn och skarp egg. Skärhastigheten kan vara stor i förhållande till det använda verk- tygsmaterialets allmänna skärhastig- hetsförmåga. "Tabell III visar ungefärliga värden på spånvinklar för olika bearbetnings- material. Lämpliga värden på släpp- ningsvinklarna äro 6” för hårda, 8” för SEETR hårda och 10” för mjuka ma- rial. TABELL III. Bearbetningsmaterial: Späånvinkel c:a Hård och spröd mässing och TOT OTIS vvs fer sjersisäslerete sie, eko sla ar elloke ere 0 Hårt stål och stålgjutgods samt gjutjärn .............. 10? Mindre hårt stål och stålgjut- (25 O (LB briese al elöle:el ale sele ist e,o lose ere SR 15” Mij UKT AB bä earcie co rele leker ale elsl) ere: skede 20? VIE UK CI DIN dere fersls lol skojs elnroLsjele shölere 25? Koppar och aluminium ..—... 35” 60” 0 Det är av vikt, att svarvstålet fast- sättes så, att linjen y-y (fig. 7) riktas mot arbetsstyckets rotationscentrum. I annat fall blir resultatet, att de verk- liga spån- och släppningsvinklarna, med vilka verktyget arbetar, bli andra än de slipade, vilket medför i figurerna 8 och 9 angivna nackdelar. Fig. 10. Under förutsättning att svarvstålets verkliga skärvinklar äro de för ifråga- varande bearbetningsmaterial lämpliga, torde godtagbara skärhastigheter i stort sett kunna väljas enligt tabell IV, som visar allmänna medelvärden på skärhas- tigheter i m/min. för olika bearbetnings- (Forts. på sid. 24.) Tabell IV: Verktygsmaterial: Kolstål | | Snabbstål | Skärmetaller Bearbetningsmaterial: ; TES SAIAER 5 Grov- Fin- Grov- Fin- | | Grov- Fin- SVarV- SVAarV- SVarV- svarv-: || SVarv- SVarv- ning ning ning ning Il ning ning Stål. 0,10 Z—0,15 Yo | 125— 200— St 30, St 34, St 37 12 20 20 30 200 300 Stål. 0,25 Y—0,45 Yo 80— 150— St 42, St 44, St 50 122 16 18 25 175 220 Stål. 0,45 Z—0,60 Yo 60— 100— St 60, St 70 8 12 15 20 100 | 150 I 40— | 40— Stål. 0,70 Z—0,90 Zo 8 12 15 18 100 100 30— 30— Stål. 0,90 Zo—L1,10 Yo 7 8 12 16 80 80 Stål. 1,10 Jo—1,40 Ho 4 6 9 12 — = 100— 120— Stålgjutgods. Mjukt 10 17 16 2 120 140 60— 100— Stålgjutgods. Medelhårt 9 14 12 20 100 130 30— 50— Stålgjutgods. Hårt 6 10 10 16 60 80 50— 80— Gjutjärn. Mjukt 14 18 20 25 100 120 40— 50— Gjutjärn. Medelhärt 8 14 16 22 75 80 å | 300— 400— Brons och mässing. Mjuk 30 40 40 65 400 500 200— 300— Brons o. mässing. Medelhård 22 30 30 55 300 500 TEKNIK för ALLA 21