TEKNIK Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) I ORDBOKEN INGÅ Professor O. H. Faxén (mekanik) Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) FÖR ALLA:s ENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV: TEKNISKA ORDBOK HUVUDREDAKTÖRER: Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM - Ingenjör Sven Sköldberg Redaktör N. Fr. Etterling smält metall i ytterst finförde- lat tillstånd. <-metallografi: gren av den fysika- lisk-kemiska vetenskap, som be- handlar metallers och legering- ars byggnad, struktur och egen- skaper genom undersökningar på termisk, mikroskopisk och röntgenografisk väg. metallpådrag : motståndspådrag, där motståndet är ett metall- motstånd (för stora maskiner oftast av gjutjärn, s. k. gjut- järnsmotstånd). metalloid: icke metalliskt grund- ämne. metallsprutning : se metallisering. metallsåg : se bågfil och kallsåg. metalltryckning : uppdragning över patron (se d. 0.) NEER LG trycksvarv av skål-, tratt- eller på annat sätt fasonerade, run- da plåtföremål, varvid man i regel utgår från en rund plåt- skiva, s. k. rondell (se (la (ok) Genom att pressa den mjukt rundade änden av ett tryckstål mot den i svarven tillsammans med patronen roterande rTOn- dellen, tvingas denna att forma sig efter patronens yta. metalltrådslampa: evakuerad el- ler gasfylld glödlampa, där glödtråden är en metalltråd (jfr koltrådslampa). metallurgi: gren av teknisk verk- samhet, omfattande framställ- ning, raffinering ävensom 1 allmänhet smältning av metal- ler och legeringar. metan: sumpgas, gruvgas. Kol- 184 väte, innehållande 1 atom kol och 4 atomer väte. Bildas vid sönderdelningsprocesser och vid torrdestillation av stenkol (fö- rekommer i lysgas med 35 90). Kan framställas ur koloxid och väte med hjälp av katalysator. Användes som <motorbränsle m. m. En serie kolväten äro uppbyggda ur m. (”metanse- rien”). metanol: se metylalkohol. meter: metersystemets längden- het, förkortas m. I sin ur- sprungliga form godkändes m i princip år 1791 av National- församlingen i Frankrike som en tiomilliondel av jordmeri- diankvadranten, dvs. avståndet längs havets yta från polen till ekvatorn. För att slippa göra om m:s längd för varje för- bättrad mätning av jordens storlek har man övergått till att definiera m. som avståndet mellan två delstreck på en i Paris förvarad stav av en pla- tina-iridium-legering vid 0”. Noggrannt utförda kopior av denna meterprototyp finnas i ett flertal länder, bl. a. i Sveri- ge. Vart tionde år justeras Mynt- och Justeringsverkets huvudlikare efter denna. Hu- vudlikaren tjänar som laglig normal inom landet. Jfr ”eta- lonisera”. — Man förbereder f£. n. övergång till att definiera m som ett lämpligt antal vågläng- der hos ljuset i någon passande spektrallinje. meterbilogram: 1) måttenhet för statiskt moment eller kraftmo- ment. Förkortas mkg, 2) ofta detsamma som kilogrammeter (se d. 0.). matarspindel: rörelseöverförings- organ. för stålets längd- och tvärmatning vid svarvar, där m. vanligtvis är lagrad paral- TN med ledarskruven (se d. 0.). matar(e)ventil: vid ångpannor förekommande självverkande ventil, som öppnar sig för ma- tarvattnet och sluter sig för pannvattnets tryck. Kallas även kontraventil. matning: som exempel på m. kan nämnas: 1) att förse en ar- betsmaskin med material, 2) att tillföra en kraftmaskin bränsle eller annat för driften nödvändigt material, 3) vid verktygsmaskiner den rörelse, som för verktyget (svarvstålet, borret, slipskivan etc.) utefter eller in mot arbetsstycket så att kontinuerligt nya delar av dess yta bearbetas. matris: 1) negativ avformning av sådana föremål, vilka med hjälp åv denna avformning kunna färdigställas genom (press)-gjutning, prägling el- ler liknande förfarande, 2) av- tryck i papp av en trycksats eller kliché för stereotypering. mattering: behandling -av konst- silke för att erhålla mildare glans. Utföres genom tillsats av tungspat, titanoxid m. m. till spinnlösningen eller genom behandling med olja m. m. maximalbrytare? automatiskt ma- növrerad <strömbrytare som bryter då huvudströmmen överskrider ett visst bestämt värde. maximalmätare: elektricitetsmä- tare med ett räkneverk och en effektvisare, som frammatas av mätaraxeln under förmed- ling av ett maximalverk, vilket senare inkopplas av ett om- kopplingsur med jämna tids- mellanrum. Effektvisaren kommer alltså att visa den un- der viss tid maximalt uttagna effekten. maximalspänstighet: se mättad ånga. maximaltryck: se mättad ånga. maximipermeabilitet: högsta vär- det på <permeabiliteten (se d. 0.) eller magnetisk lednings- förmåga. Detta högsta värde på permeabiliteten uppnås vid en viss magnetiserande kraft (magnetisk fälststyrka) varef- ter permeabiliteten, då den magnetiserande kraften ytter- ligare ökar, åter avtager. maxwell: enhet för magnetiskt flöde i det elektromagnetiska cgs-systemet. Maxwells skruvregel: se skruv- regeln. mayborr: spiralborr, förfärdigad genom spiralvridning av profi- lerad «stång. Kallas även flat- eller plattborr. medbringare: 1) vid maskiner i allmänhet anordning, varmed en maskindel tvingas medfölja i en annan maskindels rotation, 2) vid dubbsvarvar redskap av varierande form, som anbragt på arbetsstyckets mot spindel- dockan vända ände, medtager arbetsstycket i spindeldockans rotation. medelkalori: "/120 av den värme- mängd, som åtgår för att upp- värma 1 g (resp, 1 kg) vatten från. 0. = tuUlt002TG; 181