gå under namnen Akrit, Caesit och Cel- sit. Skärlegeringarna, som ha större värmebeständighet än snabbstålen (upp- till 700”), uthärda större skärhastig- heter än dessa. De användas främst för bearbetning av brons och gjutjärn. Materialet formas vid tillverkningen till skärplattor, vilka fästas på verktygs- skaften genom <hårdlödning, varefter skären färdigslipas. Om man jämför nämnda skärlege- ringar med tidigare använda verktygs- material, skulle man kunna säga, att de äro snabbstål utan järn. Frånvaron av järn gör, att deras genomsnittshårdhe- ter inte kunna ökas genom härdning. Detta är ej heller nödvändigt, då de hål- la sig omkring 600 Brinell vid färdig egg. Skärmetaller (sintrade hårdmetaller). Tysken Schröter vid Osramverken i Berlin säges vara den förste, som fram- ställde en hårdmetall, lämplig till skär- material. Patentet inköptes av Krupp, och skärmetallen släpptes ut i markna- den 1927. Namnet blev Widia, i Ame- rika Carboloy. Namn på andra skärme- taller äro Sintram, Seco, Maraton, Coro- mant, Firthite, Strauss, Borium, 0Ca- mite, Hastellite (ej att förväxla med Stellit), Perdurum, Ramet, Titanit, Cu- tanit m. fl. Skärmetallerna äro näst diamanterna de hårdaste av alla hittilldags använda skärmaterial. De hårdhetsgivande äm- nena i dessa verktygsmaterial äro olika karbider (kemiska föreningar mellan grundämnen och kol), såsom volfram-, tantal-, titan -och molybdenkarbid. Den i figur 11 visade schematiska hårdhets- skalan ger en jämförelse mellan hårdhe- ten hos vanligt fönsterglas och olika inom industrin använda karbider. Volframkarbiden, som är den hår- daste av de i skärmetaller använda kar- biderna, är mycket spröd och kan där- för inte direkt användas till verktygs- eggar utan måste i likhet med övriga karbider hopsintras med ett seghetsgi- vande bindemedel, vanligen kobolt. Denna sintring tillgår i stora drag på så sätt, att volframkarbid och kobolt malas till stoffer, i finhet påminnande om kakaopulver, och bringas i intim blandning med varandra. Blandningar- na förarbetas på olika sätt till skärplat- tor av varierande storlek och form, vil- ka värmas upp till c:a 1500”. Härvid smälter kobolten och fäster samman volframkarbiden till en tät och homogen skärmassa. För att skärmetallerna skola kunna fullt utnyttjas fordras stadiga och snabbgående verktygsmaskiner med sto- ra tillgängliga effektbelopp i maskiner- nas arbetsspindlar. Hårdmetaller an- vändas a) för att erhålla största möjliga spånavverkning per tidsenhet vid bear- betning av vanliga material, b) för att vid slätsvarvning med höga skärhastig- heter ge jämna ytor och c) för att skära ämnen, som äro obearbetbara eller svår- bearbetade med andra verktygsmaterial, såsom kokillgods, hårt gjutjärn, nickel- stål, manganstål, fiber och hårdgummi. Skärmetallplattor, som i likhet med Stellitskär hårdlödas på skaft eller stomme av hållfast och billigt material besitta vid färdig egg hårdheter av c:a 3 HAWKER HURRICANE II C, ENG- MODELL LAND. SPANTBYGGD KRETS: STORMOVIK IL—2, RYSSLAND. SPANTBYGGD MODELL. MARTIN ”MARAUDER” B 26. behandlar 60 st. KR. 8:55. RYMDENS FÅGLAR ingående flygplan. De KONTURSÅGAT trämaterial ingår i våra byggsatsar på massiva modeller i skala 1:50 Endast kniv och fil behövs för bygget Byggs En- inkl. bart FLYGPLAN ritn. ritn AMERIKA Beecheraft 18 A (Tp 4) 3: 15 1:— Bellanca XSH-2) -cscsecssste2- 2:95 0: 80 Brewster 340 ”Buffalo” 3:55 0: 90 Consolidated ”Liberator” 3: T5 1:35 Curtiss- <TOmahaWK a —cc.scssssscsser 2:95 0: 90 Flygande fästningen ...... 6: 75 1: 75 Douglas DB7 Boston 4: T5 1:45 Grumman ”Sky-Rocket” 233 1(0) 1:25 Lockheed ”Lightning” ..... 3:95 1: — Martin ”Marauder” B-26 .. 2:95 0: 90 North American NA-16 .. 2:95 0:80 North Am. ”Mustang” ..... 3: 53 1:05 Northrop Douglas (B 5) .. 3:55 0:80 Republic /mPp= (J50) ooscsesssspasecs 2:95 0: 80 Vought-Sikorsky SB2U-2 ......... 2:95 0: 80 De Havilland ”Mosquito” ......... 4: 90 1510 ENGLAND Boulton-Paul ”Defiant” ............ 2:95 0:80 Bristol Beaufighter <................-- 4: 90 1:45 Fairey A|PaCOLe doses scssposs sansa 3: 95 ISA FAWwkKer cLyphO OS ss se-sss ass sas sg 3:50 1:35 Percival: Mew cGUIl: ooloso sosse ss 2:25 0:40 SHOT GITJIT Gode sene ec so cn ssb rs se Stare 6: 75 2:05 SH OTGSUNACr]AD CO k>rsssececpessersias ers ke 6:95 2:05 Supermarine ”Spitfire” ..... 2:95 0: 80 Westland. drySanCler os... essesrsr5s 3:95 1:05 ITALIEN Caproni CA 313; (B-106): 553 305 1:15 105 Fr (OM ds 2 TA Fra BR rann ANG 2:95 1:05 Reggiane RE 2000 (J 20) ......... 2:95 0:80 JAPAN MitsUDISHISH=00 5:5s ses to 20sevss teaser 3:50 0:95 4:35 1:50 3:50 1:15 2:95 1:05 2:95 1:05 TYSKLAND Det osymmetriska BV 141 ......... 4:75 150 Bicker Bi 181 Bestmann ......... 2:95 0:95 Fieseler Fi 156 ”Storch” 2:95 0:80 (GTUNAUNIB AD VICE eos sra sbbkse ess av svassskni 3:55 0: 90 Heinkel He 113 ........... 1:75 0:35 Heinkel He 114 (S 12) .... 23:05 1:— SUFTeinKel He 1105 (I o2) 5: ossseses ess 4: T5 1:55 Junkers: JU 806: 1C3(BES)- scckoocs.sss 4: 75 1E25 JUDKErS JUL SL IN LUKAS soo ov sdskeoss 3:55 1:— Klemm KI1 35 (SK 15) 2:95 0:80 Messerschmitt Me 109 F 3:55 0:95 Messerschmitt Me 110 3:55 0: 90 SVERIGE (se även under USA, Italien och Tyskland) SBCB)N LT 3:55 1:— BiLlÖ torsesdess 4: 90 1:85 SJUDA RR SSD SER a SS LSE SE So KE SS SO 4: 70 1365 SK 10 (Raab Katzenstein) 2:95 0:80 DRONT 2:95 0:80 MODERNT STRIDSFLYG är en motsvarighet till de stora dyrbara engelska och tyska verken om olika länders flygplanstyper. Boken behandlar alla krigförande länders samt Sveriges flygplan. 125 flygplan beskrives och äro avbildade. Kr 7: HOBBYCIRKLARNA — BOX 1057 STOCKHOLM 16 920 flesta ha på senaste tiden omnämnts i krigsrapporterna el- ler i annat samman- hang. Varje flyg- plan är avbildat i boken. RYMDENS FÅGLAR är den ide- aliska ken för gare som önska upp- lysningar om de flygplan de bygga. Kr 3:16 uppslagsbo- I modellbyg- l Sänd mot postförskott plus porto Namn: Adress: TEKNIK för ALLA 25