Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vi rikta kikaren mot Mars, av Knut Lundmark
- Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI RIKTA KIKAREN ...
(BORLSE få sid: 5.)
emot punktserierna och de krökta lin-
jerna som räta Uinjer.
Under det Maunder ansåg endast ka-
nalerna vara i viss grad fiktioner, för-
nekade V. Cerulli realiteten av samtliga
hittills iakttagna bildningar på mars-
ytan såsom ”haven”, ”kontinenterna”,
”polarkalotterna” m. m. Han ansåg pla-
netens yta vara översållad av ett otal
detaljer som stå på gränsen till synlig-
het. Detta gör att ögat utövar en far-
lig summerande verksamhet i sin strä-
van att uppfatta tydliga objekt i pla-
netytans obestämda bildningar. Dess
svaga och obestämda fläckar smältas
därvid ihop så att skenbart mera tydli-
ga fläckar uppstå. Härvid uppkommer
en alldeles oriktig bild av planeten, enär
de enskilda fläckarna förena sig i fikti-
va som i allmänhet komma att ligga på
ställen där inga verkliga objekt finnas.
Att olika observatörer likväl i stort sett
erhållit samma bild av marsytan förkla-
ras av att den nämnda hopsmältningen
av svaga fläckar till mera påfallande
men fiktiva sådana sker efter vissa be-
stämda fysiologiska lagar.
(jomaparellis idéer angående kanaler-
nas natur upptogos och förfäktades
lidelsefullt av den för ett tjogtal år se-
dan avlidne astronomen P. Lowell. Som
ägare av ett observatorium, vilket torde
vara det främsta och rikast utrustade
nrivatobservatorium: som existerat, har
Lowell på Coloradoflodens högplatå i
Arizona ägnat Mars ett ingående stu-
dium under ovanligt gynnsamma klima-
tiska förhållanden. Han och hans med-
hjälpare uppfattade och avbildade ka-
nalerna och övriga föremål på marsytan
med strängt geometriska konturer. Des-
sa astronomer ha funnit ett stort antal
kanaler också löpa igenom de mörkare
regionerna, ”haven”. Detta har Lowell
förklarat så att dessa ”hav” äro grunda,
numera med vegetation fyllda delar av
de forna marshaven. Genom att förut-
sätta att marsinvånarnas intelligens är
vida överlägsen vår har Lowell kunnat
förklara alla iakttagna företeelser på
marsytan. I kanalernas periodiska fram-
trädande med årstiderna har man så-
lunda trott sig finna bevis för att be-
vattningen regleras av marsinvånarna
efter ett storslaget system. Under ge-
nerationer ha martianerna tränat upp
sin intelligens i kampen mot planetens
ständigt pågående uttorkning. I de run-
da fläckar, där kanalerna synas sam-
manlöpa, har han sett kulturhärdar el-
ler jättestäder med en utsträckning, av
femtio gånger Londons etc.
En av alla tiders största observatö-
rer, amerikanen E. E. Barnard, som ob-
serverade med världens största instru-
ment i sitt slag, Yerkesrefraktorn, har
varken med denna eller med andra jätte-
instrument kunnat bekräfta förekomsten
av bildningar på marsytan som likna ka-
nalerna. Trots sin stora erfarenhet an-
såg sig Barnard ej kunna återgiva de
många detaljerna på planetens yta. Till
liknande slutsatser som Barnard kom C.
Flammarions lärjunge E. Antoniadi som
särskilt år 1909 studerade Mars i Meu-
don med Europas största refraktor. Han
fann ”att planeten visade en underbar
och förvirrande mängd av skarpa eller
diffusa, naturliga, oregelbundna detal-
jer”. Några kanaler iakttog han i regel
ej. Däremot fann han på de ställen där
Schiaparelli och andra sett sådana en
hel mängd små oregelbundna objekt.
Han indelade dessa i tio olika katego-
rier. Det framgår tydligt av enkla expe-
riment som lätt kunna företagas att dy-
lika objekt, när de befinna sig på grän-
sen av tydligt seende uppfattas som räta
linjer. Ur granskningen av de många
fotografiska avbildningar som man un-
der de senare åren lyckats erhålla av
Mars synes det vara uppenbart, att en
del av de större kanalerna otvivelaktigt
äga en viss existens, även om det är
BOBBO DON ONKONO0
MONTÖR= o. MOTORREPARATORSKURS.
Fullödig grundutbildning under fyra och sex månader i praktisk motor-
kännedom börjar den 1 november 1943 och 10 januari 1944. Allt, som faller
inom ramen för en automobilverkstads verksamhet, förekommer i den
praktiska delen.
den 25 januari 1944.
meo DHDO(HDB(ONBONO(MKBO(MEHOKHOWONRR
DÖBELNSGATAN 9, SKÖVDE.
ODHE
GAS- o. ELEKTRISKA SVETSNINGSKURSER,
vardera omfattande 125 timmar undervisning och 15 timmar teori, börjar
den 15 november 1943 och 3 januari 1944.
HANDELSKURSER i praktisk kontorsutbitdning
i 5 månader omfattande bokföring, handelsräkning med växellära, svensk
handelskorrespondens, maskinskrivning och 'stenografi; börja tisdagen
Prospekt och upplysningar mot 2 porton, då tidningens namn angives.
SKOVDE PRAKTISKA SKOLA
Tel. SKÖVDE 1249.
4
ia, D(O(DO((0(O((O(MB0(MKBONBO(H(O(NO+
- REVUE SPORT-ägare landet runt intyga
entusiastiskt urets förnäma egenskaper
5..8..10 2
ska Ni kunna säga om Er klocka:
den går fortfarande perfekt”
- "Jag köpte min Revue sport för 10 år sedan
och den har hela tiden varit till min belåtenhet.
Jag har använt den i mitt dagliga arbete och
under sport i de mest växlande temperaturer
— på badplatsen om sommaren och på: skidor
i upp till 35 köldgrader om vintern”.
Björn Dworsky, Jur. stud., Telneråsen
Undvik
klockförsäljaren
Elegant yttre
— gediget inre
8 Revue sport finnes i
måriga vackra model er
— alla utrustaae med
"skyddskapsel" oe. ""in-
cablock", som öka mot-
ståndskraften.
)
utan fackkunskaper
Stötsäker — VWVattensöker
Vänd Eder i stället till fack-
mannen — urmakaren med Antimagnetisk — Rostfri
stjärnmärket i fönstret!
Revue sport säljes endast av CR stjärnurmakare
— ej genom agenter och postserderfirmor.
TEKNIK för ALLA 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:04:25 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-43/0027.html