Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Mannen med passbitarna - Tippningsskydd för vridkranar vid överbelastning - Arbetslampan som tändes automatiskt - Dragregulator för värmeledningspannor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mannen med passbitarna
n av de största gestalterna inom
svensk teknik har gått ur tiden. Di-
rektör Carl Edvard Johansson avled den
29 sept. i Eskilstuna.
Det finns ingen tekniker eller tek-
niskt intresserad, som inte känner till
Mått-Johansson och hans passbitar, för-
utan vilka all seriefabrikation inom bil-
och motorindustrien skulle vara otänk-
bar. C. E. Johanssons lysande karriär
är i korthet följande: 17 år gammal
emigrerade han till det stora landet i
Väster, där han. slog sig fram som verk-
stadsarbetare och sedan grundlade sitt
tekniska kunnande vid Gustavus Adol-
phus College i Minnesota. Härefter
återvände han till Sverige, där vi finna
honom i Eskilstuna som verkstadsarbe-
tare och studerande vid stadens tekniska
skola.
Idén till sina måttsatser fick han un-
der sin tjänstgöring som rustmästare
vid Carl Gustafs Stads gevärsfaktori.
Johansson började med att tänka ut en
serie passbitar, som kunde medgiva
alla tänkbara kombinationer. Därefter
började han utexperimentera en stål-
sort, som var tillräckligt okänslig för
ändamålet och en slipningsmetod som
gav fullständigt plana och parallella
ytor. Den första måttsatsen var klar
1897, men uppfinningen nådde sin full-
ändning först efter cirka tio år, då den
började sitt segertåg över världen.
C. E. Johansson.
I början av 1920-talet hjälpte Johans-
son Henry Ford med att grundlägga
den moderna bilindustrien i Detroit, men
redan efter några år kom han hem igen
och var sedan styrelseordförande i sitt
millionbolag i Eskilstuna.
Historierna om Mått-Johansson äro
legio, men vi vilja nöja oss med att plocka
ut en, som är verkligt betecknande för
C. E. Under sin andra vistelse i USA
passade han på att standardisera det
amerikanska tummåttet som skilde sig
med några mikroskopiska bråkdelar av
millimetern i flera av staterna. Vid en
stor kongress, där USA:s ledande indu-
strikungar samlats, väckte C. E. ett för-
slag om att man under förhandlingarna
skulle fastställa en enhetstum för USA.
Förslaget drunknade i en otrolig mängd
invändningar och svårigheter men Jo-
hansson frågade stilla. ”Vad mäter
herrarna med?” ”Vi mäter naturligt-
vis med Edra passbitar.” — ”Då är sa-
ken klar, de är alla exakt lika långa obe-
roende av i vilka stater de användas
och de har så varit i ett par år!” Saken
var klar och standardtummen var ett
faktum.
C. E. Johansson fick med åren åtskil-
liga vetenskapliga utmärkelser och var
hedersledamot såväl av Ingenjörsveten-
skapsakademien som av Teknologför-
eningen.
Tippningsskydd för
vridkranar vid över-
belastning
D: tyska firmorna Wolff och Dycker-
hoff & Widmann ha gemensamt ut-
vecklat en anordning, som skyddar vrid-
kranar mot tippning. Anordningen ut-
märker sig därigenom, att den verkar
automatiskt så att kranen blir strömlös
i samma ögonblick som den tillåtna
högsta «belastningen överskrides, och
alltså långt innan kranens egentliga
tippningsgräns uppnåtts.
Trumman för bärlinan är uppbyggd
på en fjädrande tippanordning, vars ut-
slag gjorts beroende av påkänningen i
linan. Överskrider detta utslag en viss
gräns, påverkas en kontakt, som bryter
strömtillförseln till kranen, och detta
sker då innan lasten ens hunnit lyftas
från marken. Härigenom elimineras alla
risker för att kranen skall tippa över.
Arbetslampan som
tändes automatiskt
För somliga yrken är man ofta i behov
av en extra belysning vid vissa ar-
betsoperationer. En praktisk man har
kommit "på den idén att förse den lilla,
med reflektor utrustade lampan, med en
kvicksilverströmbrytare, som kopplar till
strömmen så snart huvudet böjes fram-
åt mot arbetet. På detta sätt uppnås en
avsevärd strömbesparing.
Strömmen tages från ett batteri, som
kan bäras i västfickan.
Dragregulator för
värmeledningspannor
Aktiebolaget Skoglund & Olsson i
Gävle har enligt patentet 107965
infört en ytterligare förenkling i det
alltid aktuella problemet beträffande
automatisk reglering av draget i vär-
(Forts. på sid. 26)
LIL
ng I
TEKNIK för ALLA 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
