Mannen med passbitarna n av de största gestalterna inom svensk teknik har gått ur tiden. Di- rektör Carl Edvard Johansson avled den 29 sept. i Eskilstuna. Det finns ingen tekniker eller tek- niskt intresserad, som inte känner till Mått-Johansson och hans passbitar, för- utan vilka all seriefabrikation inom bil- och motorindustrien skulle vara otänk- bar. C. E. Johanssons lysande karriär är i korthet följande: 17 år gammal emigrerade han till det stora landet i Väster, där han. slog sig fram som verk- stadsarbetare och sedan grundlade sitt tekniska kunnande vid Gustavus Adol- phus College i Minnesota. Härefter återvände han till Sverige, där vi finna honom i Eskilstuna som verkstadsarbe- tare och studerande vid stadens tekniska skola. Idén till sina måttsatser fick han un- der sin tjänstgöring som rustmästare vid Carl Gustafs Stads gevärsfaktori. Johansson började med att tänka ut en serie passbitar, som kunde medgiva alla tänkbara kombinationer. Därefter började han utexperimentera en stål- sort, som var tillräckligt okänslig för ändamålet och en slipningsmetod som gav fullständigt plana och parallella ytor. Den första måttsatsen var klar 1897, men uppfinningen nådde sin full- ändning först efter cirka tio år, då den började sitt segertåg över världen. C. E. Johansson. I början av 1920-talet hjälpte Johans- son Henry Ford med att grundlägga den moderna bilindustrien i Detroit, men redan efter några år kom han hem igen och var sedan styrelseordförande i sitt millionbolag i Eskilstuna. Historierna om Mått-Johansson äro legio, men vi vilja nöja oss med att plocka ut en, som är verkligt betecknande för C. E. Under sin andra vistelse i USA passade han på att standardisera det amerikanska tummåttet som skilde sig med några mikroskopiska bråkdelar av millimetern i flera av staterna. Vid en stor kongress, där USA:s ledande indu- strikungar samlats, väckte C. E. ett för- slag om att man under förhandlingarna skulle fastställa en enhetstum för USA. Förslaget drunknade i en otrolig mängd invändningar och svårigheter men Jo- hansson frågade stilla. ”Vad mäter herrarna med?” ”Vi mäter naturligt- vis med Edra passbitar.” — ”Då är sa- ken klar, de är alla exakt lika långa obe- roende av i vilka stater de användas och de har så varit i ett par år!” Saken var klar och standardtummen var ett faktum. C. E. Johansson fick med åren åtskil- liga vetenskapliga utmärkelser och var hedersledamot såväl av Ingenjörsveten- skapsakademien som av Teknologför- eningen. Tippningsskydd för vridkranar vid över- belastning D: tyska firmorna Wolff och Dycker- hoff & Widmann ha gemensamt ut- vecklat en anordning, som skyddar vrid- kranar mot tippning. Anordningen ut- märker sig därigenom, att den verkar automatiskt så att kranen blir strömlös i samma ögonblick som den tillåtna högsta «belastningen överskrides, och alltså långt innan kranens egentliga tippningsgräns uppnåtts. Trumman för bärlinan är uppbyggd på en fjädrande tippanordning, vars ut- slag gjorts beroende av påkänningen i linan. Överskrider detta utslag en viss gräns, påverkas en kontakt, som bryter strömtillförseln till kranen, och detta sker då innan lasten ens hunnit lyftas från marken. Härigenom elimineras alla risker för att kranen skall tippa över. Arbetslampan som tändes automatiskt För somliga yrken är man ofta i behov av en extra belysning vid vissa ar- betsoperationer. En praktisk man har kommit "på den idén att förse den lilla, med reflektor utrustade lampan, med en kvicksilverströmbrytare, som kopplar till strömmen så snart huvudet böjes fram- åt mot arbetet. På detta sätt uppnås en avsevärd strömbesparing. Strömmen tages från ett batteri, som kan bäras i västfickan. Dragregulator för värmeledningspannor Aktiebolaget Skoglund & Olsson i Gävle har enligt patentet 107965 infört en ytterligare förenkling i det alltid aktuella problemet beträffande automatisk reglering av draget i vär- (Forts. på sid. 26) LIL ng I TEKNIK för ALLA 9