Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: natriumbikarbonat—nitrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK för ALLA
:s TEKNISKA ORDBOK
Förteckning över de och sammandragningar av ord, som förekomma i texten:
A = Ampere d. o. = detta ord = exempel inkl. koncentrerad m. fl. = med flera SI = Syståéme inter- industris Standard
at = atmosfär d. v. s. = det vill säga SE = fryspunkt i st. fv = i stället för kpkt = kokpunkt mkg = . meterkilogram national (internatio- spec. = speciell(t)
atomnr = atomnummer e. dyl. = eller dylikt fys. = fysisk jfr = jä 1 m. m. = med mera nella systemet) sp. v. = specifik vikt
atomv. = atomvikt ci —tlbktroniotorisk Kraftig = gram keal = kilokalori =latin mm = millimeter s. k,. = så kallad t. ex, = till exempel
beteckn. = beteckning etc. = etcetera = hektoliter kem. = m = meter osv. = och så vidare smpkt = smältpunkt V = volt
c:a = cirka ev. = eventuell hk = hästkraft kg = maximum resp. = respektive SMS = Svensk Maskin-W = watt
a — — — — — — — — — — — — — — — — — — — o— — — — — — s— — — ss oo em = a a — —— — —— — -— — — — — — — — — — —
ras av anoden, varför den ock-:
så kallas anjon, (se d. 0.).
negativ pol: den pol vid t. ex. ett
batteri, som har den lägre po-
tentialen.
negativ temperaturkoefficient:
bl. a. egenskap hos ett ämne
(material), bestående i att äm-
nets elektriska motstånd blir
mindre, då ämnets temperatur
Re och de flesta vätskor
AIN. te
negativt glimljus: i en glimur-
laddning starkt lysande skikt
mellan Hittorfs mörka rum (se
d. 0.), mot vilket det är skarpt
avgränsat och Faradays mörka
rum (se d. 0.), i vilket det så
småningom övergår.
négativt motstånd: egenskap hos
en elektrisk strömkrets, bestå-
ende i att en ökning av den på-
tryckta spänningen medför en
minskning av strömstyrkan i
strömkretsen eller en minskning
av strömstyrkan, en ökning av
spänningen. N. m. bar exempel-
vis en ljusbåge och en dynatron
(SEA; ON):
negatron: fyrelektrodrör med ka-
tod, galler och två anoder, var-
av den ena (hjälpanoden) lig-
ger på motsatt sida om katoden
i jämförelse med gallret. Mel-
lan denna anod och katoden
uppstår ett negativt motstånd
(se d. 0.), som utnyttjas för
alstring av svängningar, då
galler och hjälpanod förbindas
med varandra, så att dessa bå-
da elektroder erhålla samma
växelspänning med olika lik-
spänningar.
neodym: Nåd, sällsynt jordmetall.
Atomv. 144, 27. Atomnr 60.
neon: Ne, ädelgas. Atomv. 20,18.
198
Atomnr 10. Utvinnes ur flytan-
de luft. Användes i glimlampor
och neonrör.
neonglimlampa: se mooreljus.
neonrör: lysrör (urladdningsrör
för belysningsändamål) med
neongasfyllning.
neopren: syntetisk kautschuk,
framställd genom polymerisa-
tion av klorbutadien (kloro-
pren).
neper: måttenhet för dämpning
(se d. 0.), uttryckt matematiskt
som naturliga logaritmen (e-lo-
garitmen) för förhållandet mel-
lan tvenne spänningar eller
tvenne strömmar (jfr bel och
decibel).
nernstlampa: elektrisk glödlampa,
i vilken glödkroppen utgöres av
en stav av vissa svårsmälta me-
talloxider, såsom zirkon i bland-
ning med yttriumoxid m. m.
Nesslers reagens: alkalisk lösning
av kvicksilverjodid i jodkalium.
Användes som reagens på am-
moniak.
nettofallhöjd: vid vattenturbinan-
läggningar den vattnets fall-
höjd, som direkt verkar på tur-
binerna. Är till sin storlek lika
med = vattenfallets «naturliga
(brutto-) fallhöjd minskad med
fallförluster, som uppstå på
grund av friktion, rörelseför-
ändringar 0. dyl. och vilka
kunna uppgå ända till 10 7 av
hela bruttofallhöjden.
neutral (acetylen-syrgas-) låga:
reducerande svetslåga där den
tillförda syremängden motsva-
rar den inre (första) förbrän-
ningszonens behov. Kallas även
normal (svets)låga.
neutral lösning: lösning, som var-
ken reagerar surt eller alka-
liskt, dvs. har vätejonkoncentra-
tionen pH 7.
neutrala zonen: 1) spänningsfri
zon i balk utsatt för böjning.
N. z. som utgör övergången
mellan drag- och tryckspänning-
arna i balken, går genom balk-
tvärsnittens tyngdpunkter. 2)
läge någonstans emellan poler-
na i en likströmsmaskin, ka-
rakteriserat av att ingen emk .
induceras i de delar av ankar-
lindningen, som befinna sig
där.
neutralisation: tillsättande av en
syra resp. en bas till en alka-
lisk resp. sur lösning, så att lös-
ningen reagerar neutralt, dvs.
varken surt eller alkaliskt. Jfr
indikator.
neutralisering (vid förstärkare):
koppling för kompensation av
icke önskade återkopplingar i
förstärkarrörkretsar, exempel-
vis den av anod-gallerkapacitan-
sen förorsakade återkopplingen
mellan anod- och gallerkret-
sarna. Denna återkoppling neu-
traliseras medelst en koppling,
som från anodkretsen till gal-
lerkretsen överför en spänning,
som är lika stor som anodväxel-
spänningen men av motsatt po-
laritet.
neutralläge: se neutrala zonen.
neutralt relä: relä, som reagerar
för en ström av godtycklig po-
laritet (jfr polariserat relä).
neutrodynmottagare: radiomotta-
gare, i vars förstärkarkretsar
neutralisering (se d. 0.) är ge-
nomförd.
neutron: elektrisk neutral elemen-
tarpartikel med en massa som
endast. obetydligt skiljer sig
från protonens (vätekärnans).
Man anser, att alla andra
atomkärnor äro uppbyggda av
neutroner och protoner.
newton: (uttalas njätn eller njö-
ton) kraftenhet i mks- och
giorgisystemen (se d. 0.). 1
newton (n) är 10" dyn (se d. 0.)
1
eller OST kg kraft.
nickel: Ni, med järn besläktad
metall. Atomv. 58,69. Atomnr
PÅSL SJOG Wö 83,8. Smpkt 1452”.
Förekommer i malmer. Använ-
des i legeringar (nickelstål, ny-
silver, monelmetall m. m.), i
nifeackumulatorer (som = nic-
keloxid), som katalysator m. m.
nickelin: legering, bestående av
61,5 6 koppar, 20 Zoo zink och
18,5 Yo nickel, som på grund av
sitt relativt höga specifika mot-
stånd användes som motstånds-
material (se d. 0.). Specifika
motståndet är 0,000042 ohm/cm?3
vid 18” C, temperaturkoefficien-
ten 0,00023 och termoelektriska
kraften gentemot koppar 18,1.
nickelinkromstål: legering av nic-
kel, krom och stål; av stor
hårdhet, rostfritt. Användes
som pansarplåt, till instrument,
husgerådsartiklar m. m.
nmickelintråd: motståndstråd av
nickelin (se d. 0.).
nickelkromstål: vanligen «avses
härmed ”18-8 stålet”, ett auste-
nitiskt krom-nickel-stål, vilket
innehåller 18 0 krom och 8 Yo
nickel.
nickelstål: legering av nickel och
stål. Kännetecknas av. stor håll-
fasthet. Användes till maskin-
axlar m, m.
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
