- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 46. 12 nov. 1943 /
19

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modellbygge: Om skalenlighet, av M. H. - Modellbyggaren har ordet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MODELL2 70

| £

OM SKALENLIGHET

ANAR är det nog så, att även de teo-
retiska möjligheterna att göra en tro-
gen förminskning i liten skala av en nå-
got så när komplicerad teknisk apparat
med bibehållen arbetsduglighet äro obe-
fintliga, helt enkelt därför att naturla-
garna inte tillåter det. Det är inte me-
ningen att här utreda varför, var och
en som är intresserad av teorierna kan
studera de många avhandlingar om mo-
dellförsök, som finnas inom teknikens
alla områden, men ett enkelt exempel
belyser påståendet en smula. Gör en mo-
dell i längdskala 1:10 av en segelbåt.
Modellen får en segelyta som är en
hundradel och ett deplacement som är en
tusendel av förebildens och dess övriga
egenskaper förminskas visserligen lag-
enligt men inte på sådant sätt att seg-
lingsförmågan kan överföras till mo-
dellen.

När en trogen förminskning med bibe-
hållen arbetsduglighet ej ens är teore-
tiskt möjlig är det utan vidare klart att
förhållandena måste bli än sämre i prak-
tiken. Även här kanske ett exempel vore
på sin plats. Det som mest stöter ett
tränat öga, som ser på i övrigt välgjorda
modeller av rullande järnvägsmateriel,
är hjulflänsarnas orimliga storlek. Det
måste nog emellertid anses praktiskt
omöjligt att göra hjulen i skala. Enligt
Hiätte har ett standardhjul för normal-
spår 27 mm hög fläns, I spårvidd 0 (ska-
la 1:45) skulle höjden bli 0,60 mm och
i HO (skala 1:87) 0,30 mm, Är det
möjligt att lägga ett spår med så stor
noggrannhet som detta fordrar? Besva-
rar läsaren denna fråga med nej ser han
således att till och med en så elementär
och tekniskt enkel detalj som hjulen
på en järnvägsvagn inte låter sig för-
minskas till 1: 45 för praktiskt bruk. Be-
svarar han frågan med ja är han värd en
eloge och det skulle vara roligt att veta
om han även sträcker sig till skala 1: 87.

Det är således med modellbygge som
med lösningen av varje tekniskt problem,
resultatet måste bli en kompromiss, som
är mer eller mindre god.

Om vi ta modellbygge i vid bemärkelse,
kan man gå fram på två olika vägar.
Antingen avstår man från modellens ar-
betsduglighet och förminskar alla detal-
jer så noggrant ens resurser och skicklig-
het tillåter, eller också vill man ha mo-
dellen arbetsduglig och då förminskar
man så noggrant som ens resurser, skick-
lighet och modellens arbetsduglighet
tillåter. Är man då en skicklig medlem
av den första gruppen, kommer ens mo-
deller med största säkerhet att hamna
på ett eller annat museum. Modeller, som
äro trogna förminskningar av förebil-
den, ha nämligen alltid stort pedagogiskt
och historiskt värde och äro därför upp-
skattade museiföremål. Det är i sådana
modeller ”skalenligheten” når längst

fastän steget ändå blir långt till den full-
ändade modellen, som ju bör ha rätta
dimensioner, rätt materialval i varje de-
talj och vara utförd med de rätta kon-
struktions- och tillverkningsmetoderna, I

( 5

I anslutning till ett yttrande om

skalenlighetens betydelse vid mo-
dellbygge för någon tid sedan i
TfA äro de föliande reflexionerna

gjorda.

Så ÅA

allmänhet gäller för denna form av mo-
dellbygge, att den är rätt sällsynt bland
amatörer och fordrar stor skicklighet och
stora tekniska och ekonomiska resurser.

Till den andra gruppen, som gärna
offrar en god del av ”skalenligheten” för
att få modellen att arbeta på samma
sätt som förebilden, hör den stora mas-
san av modellbyggare. Det är på sådana

modeller, som ”skalenligheten” blir ett
relativt begrepp, vars värde kan diskute-
ras, därför att konstruktörens avsikt med
bygget kan vara så mångskiftande.

De är bäst att belysa saken med några

exempel. Bland de arbetande model-
lerna är modelljärnvägen den, som kan
göras mest naturtrogen och därför väl-
ja vi exemplen därifrån. Visserligen kan
modellflygplanet i luften och modellbåten
på vattnet röra sig fullt naturtroget
med den kontroll, man kan få över dem.
Modelljärnvägen är överlägsen allt an-
nat. Vid modelljärnvägsbygge eftersträ-
vas emellertid i allmänhet ingen skalen-
lighet i utförandet utan endast ett natur-
troget utseende samt bekväm och pålit-
lig arbetsduglighet. Varken rätt mate-
rialval, rätta konstruktionsmetoder eller
rätt drivkraft behöver komma till an-
vändning. Den som endast bedömer en
modell ur ”skalenlighetens” synpunkt,
måste ge ett lågt betyg åt en lokomotiv-
modell, åt vilken en elektrisk motor miss-
handlats till formen för att få rum i den
apparat som är avsedd att framalstra
ånga!

(Forts. på sid. 24.)

MODELLBYGGAREN har ORDET

[peenjör Axel Hermelin, Stockholm, har
konstruerat den trolleybussanläggning,
som fanns beskriven i Teknik för Alla

för något år sedan och som nu senast
utställdes på ”Teknik i miniatyr” i
SO: Ingenjör Hermelin har or-
et:

”På Eder fråga om min hobby-verk-
samhet vill jag nämna: 1) Påbörjandet
av byggena har nog i viss grad dikterats
av den uppväxande yngre generationen i
min familj, som naturligtvis med största
tillfredsställelse tar emot nya tillskott i
sitt leksaksförråd. Således är det här
icke så mycket fråga om modeller som
fastmer <miniatyr-utföranden. Någon
gång tagas ungdomarna som förevänd-
ning för mig att få börja på något nytt.
2) Vad jag föredrar: rörliga saker, så-
som en trolleybuss, vilken utformats i
idé- och försökstillverkning, samt f. n.

- vapen, (betingade av sonens ålder) t. ex.

kulsprutepistol m/40, typ Thompson, nat.
storlek, där trum-magasinet utgöres av
en modifierad väckarklocka (får inte för-
rådas för ägaren). Väckarklockan har
ungefär rätta dimensioner och ”smatt-
rar” vid utlösning genom en länkmeka-
nism från avtryckaren. Dockskåp plane-
ras för dottern så småningom. 3) Knep:
de flesta. 4) Verktyg: vanlig sats (med
tillskott av portvaktens i speciella fall).
5) Arbetsplats: i en vanlig gärdesvåning

får man nöja sig med köket, där verk-
tygsutrymmen finnas jämte gas för löd-
ning.”

Axel Hermelin

TEKNIK för ALLA 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 22 16:57:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-46/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free