TEKNIK Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) Professor O. H. Faxén (mekanik) Professor. Hannes Alfvén (elektroteknik) FOR ALLA:s I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV: Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM Copyright: TEKNISKA ORDBOK HUVUDREDAKTÖRER: Ingenjör Sven Sköldberg Redaktör N. Fr. Etterling — — — — — — — — — 2 o— — — o— o— o— — — — o— — — — — — — — — t— — — o— — — — — o— — — — — — — — o— — — — — — o— o— o— tialdifferensen (spänningen). Matematiskt uttryckes lagen genom följande formel: V=R :I; där V är potentialdifferensen (spänningen), R är ledarens elektriska motstånd och I är strömstyrkan. ohmsvetsning: = trycksvetsmetod, där värmet alstras av en låg- spänd växelström av hög ström- styrka vid passerandet av det för tryck utsatta svetsstället. Kallas vanligen för motstånds- svetsning. ok: 1) don för bärande av bördor, 2) bromsok (se d. 0.). oktan: kolväte tillhörande metan- serien. Innehåller 8 kolatomer och 8 väteatomer. oktantal: kvalitetstal angivande ett motorbränsles knacknings- beständighet. O. är lika med den procent isooktan, som måste finnas i en blandning av isook- tan och n-heptan, för att denna blandning skall hava samma knackningsegenskaper som det ifrågavarande bränslet. För normala bensinsorter ligger o. mellan 70 och 87. oktanvärde: detsamma som oktan- tal (se d, 0.). oktod: elektronrör med åtta elek- troder. okular: 1) i optiskt instrument ett av en eller flera linser be- stående positivt eller negativt linssystem, vilket är vänt mot observatörens öga. Vid obser- vation tjänstgör o. som (sam- mansatt)' lupp. Jfr mikroskop, 2) såsom prefix = okulär (se (lo Cor) okulardiopter: vid diopterriktan- ordningar den del, som är vänd mot observatörens öga och i sin 208 enklaste form utgöres av en smal vertikal spalt. okularmikrometer: okular, försett med mikrometerskala och in- ställbart hårkors i synfältet. okulär: 1) ögon-, 2) något som hänför sig till ögonen. oleat: oljesyrans salt. olefin: omättat alifatiskt kolväte med sammansättning CnHsn- Ex.: etylen. olegerat järn: se kolstål, oleum: rykande svavelsyra, sva- velsyra innehållande svaveltri- oxid. olikformighetsgrad: bl. a. mått på relativ hastighetsvariation hos en roterande massa, t. ex. en mo- toraxel. Om Vmax och Vmin äro största resp. minsta värdet på axelns omloppshastighet och V den normala hastigheten är o. = (Vmax—Vmin): V. oliverfilter: kontinuerligt arbe- tande filtreringsanordning. Ut- göres av en filterdukbeklädd ro- terande cylinder, delvis ned- sänkt i ett tråg. Cylinderns in- re är delad i olika kammare, vilka sättas under vakuum. An- vändes spec, i sockerindustrien. oliverslipning: typ av slipning på spiralborrar. Ersättes alltmer av s, k. konmantelslipning (se d:05)5 olivin: mineral, utgörande vatten- fritt magnesiumsilikat. olivolja: fet olja av angenäm lukt, ofta benämnd matolja. Utgöres huvudsakligen av estrar av ol- jesyra. Framställes genom pressning av oliver. Användes som födoämne samt till tekniska preparat. normering: se standardisering. norrsken: ljusfenomen i den hög- re atmosfären (80—500 km över jorden). Uppträda oftast i två bälten på ca 23” avstånd från magnetiska nordpolen eller syd- polen (”södersken”). Det upp- kommer genom elektriska ur- laddningar, orsakade av från solen, särskilt solfläckarna ut- sända elektroner och joner, Norton-låda: se Norton-växel. Norton-växel: vid verktygsmaski- ner vanlig variabel kuggväxel- anordning varmed t. ex. mat- ningsaxeln resp. ledarskruven erhålla sina rotationsrörelser från spindelrörelsen. Kallas of- ta Norton-låda. not: 1) längs med kantsidan av en bräda eller planka upptaget spår, avsett att vid samman- fogning med annan bräda upp- taga dennas spont (se d. 0.) eller. om även denna bräda är försedd med n. en i de till var- andra stötande n. inpassad lös list. Jfr nåt, 2) fiskredskap (vad). notchad .förbindning: = svetsför- bindning erhållen på så sätt, att man i kanten på den kon- struktionsdel, som skall fast- svetsas mot en viss yta, gör ur- tagningar medelst stansning el- ler skärning, så att endast de stycken av konstruktionsdelen, som skola svetsas, nå fram till plåtytan. Kring dessa stycken (tappar) lägges sedan kälsvets runt om, varigenom fukt hind- ras att, såsom fallet vanligen är vid vanliga brutna svetsar, intränga mellan godsdelarna och orsaka rostsprängning. notfräs: profilerad fräs (se d. 0.) för träbearbetning spec. avsedd för framställning av not (se d. 0.) och spont. N. utföras van- ligen delad efter ett plan vin- kelrätt mot centrumlinjen för att den framställda virkespro- filen icke skall förändras ge- nom fräsens slipning. nothyvel: handhyvel, varmed not (se d. o. 1) kan åstadkommas. novokain: användes för lokalbe- dövning vid tandbehandling och vid kirurgiska operationer. novolak: bakelitliknande konst- harts. Framställes genom kon- densation av formaldehyd med fenol i sur lösning. nubb: maskinpressad, 6—8 mm lång järnspik, som avsmalnar koniskt eller pyramidiskt från huvudet (skallen) mot spetsen. nutsch: filtreringsanordning med sugning under filtret. nyckelax: vid låsnyckelns insticks- ände vanligen i sidled anordnad plattformad del (vinge), som är försedd med mot låsets s. k. inrikten svarande urskärningar. nyckelaxfil: bladfil (se d.o.). nyckelvidd: 1) avstånd mellan tvenne plana, mitt emot varand- ra belägna gripytor på en mut- ter eller en skruvskalle, 2) av- stånd mellan skruvnyckels käf- tar svarande mot 1) härovan. nygrad (8): en hundradel av en rät vinkel. N. indelas enligt decimalsystemet. Därvid kunna nyminuter (<) och nysekunder (ee) komma till användning, IFS 10 081000 0ESS ar en Pammal. SBA ==" LÄS en se = Ne bhbes, nykurva: se jungfrukurva. 205