(EES de sista åren har kunskapen om materiens allra minsta beståndsdelar, atomkärnorna, vidgats på ett oanat sätt. Alkemisternas gamla planer på en omvandling av materien på konstlad väg ha med ett slag blivit till verklighet genom lord Rutherfords grundläggande upptäckter rörande sönderdelningen av atomerna och den med konst frambrin- gade radioaktiviteten, om också tills vi- dare de gamla drömmarna om att ut- vinna guld ur billiga ämnen blivit grund- ligt svikna. Varje materia består i sista hand av atomer, vilka företrädas av de allt som allt 92 grundämnena. Atomerna å sin sida bestå av en kärna kring vilken elektroner regelbundet kretsa i ellips- formade banor, alltså precis på samma sätt som planeterna kretsa kring solen. Kärnan innehåller atomens substans. Den har en diameter av 10--12--10--13 cm, hela atomens diameter uppgår till 10—8 1 . z TA (7100,000.000 cm) ) Skulle atomkär- nan vara så stor som ett knappnålshu- vud (2 mm) så skulle atomen ha en dia- meter av en fotbollsplans längd, och en kula på 4 mm diameter skulle med sam- ma förstoring nära nog bli lika stor som jordklotet. Man förstår av detta, att det man anser vara massiv substans, i verkligheten har jättelika håligheter. Håligheterna äro många tusen gånger större än de partier, där den substans finnes, som ger alla kroppar deras tyngd. Vårt öga måste äga en upplös- ningsförmåga, mycket starkare än hos de bästa mikroskop för att kunna ur- skilja denna hålighetsstruktur. Utom sin substans äga atomkärnorna även elektricitet. Alla atomkärnor bestå ytterligare av element, protoner och neutroner. Pro- tonerna äro atomkärnorna i grundämnet nr 1, vätet. De äga atomär substans (1.7 . 10—24 g) samt äro laddade med positiv elektricitet (1,6-10-19 Coulomb). Neutronerna ha också enhetsmått men ha ingen elektrisk laddning. För att åskådliggöra storleksförhållandena tän- ka vi oss en så stark förstoring, att ett gram- vägde lika mycket som jordklo- tet. Då först skulle protonerna och neu- tronerna uppnå en vikt av ungefär 2 gram. Elektronerna, som röra sig i ytt- re delen av atomen, i atomhöljet, äga samma, ehuru negativa enhetsladdning av elektricitet som protonerna. Men de- ras massa är nära 2000 gånger mindre än protonens och neutronens. Järnets - Om atomer och atomkärnor atomkärna består t. ex. av 26 protoner och 29 neturoner, aluminiets av 14 pro- toner och 14 neutroner. Protonerna och neutronerna äro med oerhörda energier bundna i atomkärnan. För att frigöra dem behövas elektriska spänningar på millioner volt. Sedan den framåtskridande elektrotekniken under de senaste åren lyckats åstadkomma så- dana . spänningar kunde man tänka på en sönderdelning av atomen. Som vi sett, består varje grundämne av atom- kärnor med en bestämd sammansätt- ning av protoner och neutroner. När nu sådana elementarpartiklar ryckas ut ur dessa kärnor, bildas nya kärnor och därmed nya grundämnen. Man är nu- mera teoretiskt i stånd att förvandla alla - grundämnen, t. ex. aluminium till fos- for, järn till kobolt, guld till kvicksil- ver 0. sS. V. Hur lockande det än kan se ut, så är Blixtlampa som lyser upp till 6 km De är ingen svårighet att få goda flygfotos även under natten, om man använder sig av det nya amerikanska blixtljuset enligt bilden. Lampan åstad- kommer 4 500 000 till 10 000 000 lumen alltefter den använda gasblandningen. Ett sådant sken motsvarar alltså 200 000 stycken 50-ljuslampor. betydelsen av dessa erfarenheter tills vi- dare rent akademisk och inte praktisk. Kostnaderna äro mycket för höga i för- hållande till resultaten och förhålla sig ungefär som 1 million till 1. Icke heller de i atomkärnorna bundna oerhörda energimängderna låta ännu frigöra sig för praktisk användning. De genom sprängning av atomerna erhållna nya grundämnena äro dock mycket ofta ra- dioaktiva. Man får härigenom ersätt- ning för radium, det dyraste grundämnet på jorden, vilket är oumbärligt framför allt för medicinen. Just här öppnar sig ett fruktbärande arbetsfält för tekniken. (Fahlenbranch, Technik). Roligt ansikte” Som jättelika kän- selspröt på ett för- historiskt djur sträc- ka de tre isolatorer- na fram på en mo- dern transformator. Bilden visar monte- ringsarbete på en tysk verkstad. TEKNIK för ALLA 9