E Domnarfvets flänsjärn och livplåtar för helsvetsade balkar DOMNARVET DOMNARFVETS JERNVERK e 3 ARBETSSTUDIER ELLER EJ FE: viktigt hjälpmedel för vissa former. av rationalisering är arbetsstudier. De- ras syfte är att förbättra arbetsmeto- derna, underlätta arbetet, borttaga onö- diga = spilltider och åstadkomma rättvis ackordsättning. | Detta är frågor, vilkas lösning borde ligga i alla parters intresse, men icke desto mindre ha arbetsstudierna ofta mötts av stort misstroende bland arbe- tare. De ha misstänkts vara ett medel att pressa dem till oskäliga prestationer, sålunda raka motsatsen till det verkliga ändamålet. Att ett sådant missförstånd kunnat uppkomma må synas förvånande, men har sin förklaring. Utförandet av arbetsstudierna har på sina håll, anför- trotts åt osakkunniga krafter. Arbetsstudierna kräva för sitt rätta handhavande folk med hög kompetens. Vederbörande måste ha ingenjörsutbild- ning samt tilräcklig praktisk erfarenhet på det område, som- skall rationaliseras, om arbetsmetoderna skola förbättras som resultat av arbetsstudierna. Vidare krä- ves förmåga av systematiskt tekniskt tänkande samt matematisk läggning, enär studiematerialet måste sammanställas till kurvor och tabeller. Det räcker därför ej med enbart praktisk skolning. Slutli- gen måste en arbetsstudieman, eftersom han har att göra ej blott med maskiner och verktyg, utan även med. människor, besitta vissa psykologiska kvalifikationer, t. ex. takt, tålamod, självbehärskning, är- lighet, pålitlighet och rättskänsla. Årbetsstudierna inom Skogs- bruket ha £ivit en del an- märkningsvärda resultat, för vilka redo IGÖres I denna 2 F. n. är det som bekant mycket ont om ingenjörer, varför det utan tvivel mö- ter stora svårigheter att fylla behovet av kompetenta arbetsstudiemän, Under sådana förhållanden förefaller det = trots önskvärdheten av rationalisering i ökad omfattning — bättre att skjuta på arbetsstudier än att lägga dem i inkom- petenta händer. Den nytta, som av så- dana krafter utförda studier göra är nämligen mycket tvivelaktig, medan den skada, de kunna förorsaka genom att bli - orsak till misstroende och vanföreställ- ningar hos undersökningsobjekten, kan vara svår att bota. i Eft gott begrepp om arbetsstudier av mönsterkaraktär ger de s.k; Värmlands Skogsarbetsstudier, varom en första del nyligen publicerats av Industriens Utred- ningsinstitut. Det är 7 stora skogsägande industriföretag i Värmland; som igång- satt dessa studier, vilka ledas av en Hhög- skolebildad ingenjör med en jägmästare som assistent. Skogsbruket: är > betydelsefullt ur ar- betsstudiesynpunkt av den orsaken, att timmerhuggning enligt verkställda fysio- logiska undersökningar representerar, det yrke, som. kräver den största energiför- brukningen av alla. Man skulle måhända tro, att stenhuggare ha det tyngsta arbe- tet, men deras energiförbrukning är 286 —319 kilokalorier per timme mot 370— 406 för timmerhuggare. - Denna senare siffra är nära dubbelt så stor som: för normalt verkstadsarbete. Då skogsarbetet i flera avseenden skil- jer sig från industriellt arbete, har det varit nödvändigt att för skogsarbetsstu- dierna utarbeta en- alldeles ny metodik. Här kan ej komma ifråga att gå in på några detaljer, som endast äro njutbara för fackmän. Avsikten är blott att ge några prov på hur dessa studier utförts för att fylla det i början av denna arti- kel angivna syftet. ; Sålunda ha handredskapen vid skogs- arbete underkastats ingående undersök- ningar dels vid praktisk användning i skogen, dels i ett laboratorium, där man sökt bestämma olika redskapsmodellers verkningsgrad för att med ledning här- av utforma förbättrade typer. De vikti- gaste skogsredskapen äro barkspadar, så- gar och yxor. Man har funnit, att det -saluföres alldeles för många varianter av dessa, varför en standardisering är högst motiverad. Vidare att många av de marknadsförda redskapen ej äro tillfreds- ställande ur arBetssynpunkt samt slutli- gen, att redskapen levereras från fabri- kerna i allt annat än fullgott skick, var- för en trimning kan betydligt öka deras effektivitet. : Det är påtagligt, att både skogsarbe- tare och tillverkare få nytta av de resul- tat, som framgå av redskapsundersöknin- garna. Det framhålles bl. a. att timmer- huggarna ha svårt att själva sköta red- skapen riktigt, varför en central verk- stad med maskinella hjälpmedel bör ha hand om trimningen. j Ett omfattande kapitel i publikationen innehåller analyser av de grundläggande arbetsmomenten i timmerskogarna : bark- ning, huggning, klyvning, kvistning, såg- ning och förflyttningar. Här ha i stor utsträckning matematiska formler, dia- gram och tabeller använts för de före-. bragta lösningarna; - Dessa framnhHållas emellertid: ännu ej vara-slutgiltiga, utan i. TERM rm REDAKTIONSKOMMITTÉ föreståndaren för Tekniska Museet in- tendeat Torsten Althin; verkst. ledamoten i ' Folkbildningsför- bundet fil. lie. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Insti- tut civ.-ing. E; Walter Holmstedt; h luftfartsinsp. civ.-ing. Tord Ångström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Mu- seet; bergsingenjör Folke Lindgren. ANNONSPRISER: I TEXT: Svart tryck Svart/rött tryck 1/1-sida : Kr. 300:—. Kr. 325:— 1/2-sida » 170:— =, 195:— 1/1 dubbelspalt ,, 225:—. o,, 250:— 1/1 enkelspalt ,, 110:—, ,, 135:— Per mm 50 öre 60 öre Omslagets sista sida: Endast 1/1-sida Kr. 325:—. Kr. 350:— RABATTER : Belopp inom år och procent: 10055, —250/7,5, 500/10, 750/15, + 1000/20, 3000/25, 5000/30. Spaltbredd 59 mm. Sidans format 3 sp. X 250 mm. När det gäller annonser för byggsatser, modellma- terial, byggnadsbeskrivningar etc. ser re- daktionen helst att den beredes tillfälle till förhandsgranskning av varorna. behov av komplettering med andra under- sökningar, innan de motsvara kravet på att underlätta arbetet i skogarna. . Ett slående bevis för den grundlighet, varmed dessa skogsarbetsstudier utförts, och för deras strävan till resultat, som kunna hjälpa arbetarna att på bästa sätt hushålla med sin energi och därigenom undvika trötthet, nedsatt arbetsförmåga, sämre precision och olycksfall, är de fy- siologiska undersökningar, som uppta rätt stort utrymme i boken. I dessa in- gå bl. a. mätning, av energiomsättningen, som vid normal 8-timmars arbetsdag i skogen uppgår till cirka 5 700 kilokalorier. En verkställd utredning av skogsarbe- tarnas" kostförhållanden visar, att härav endast 1900 kunnat hämtas från rarnso- nerade livsmedel. Att hämta 4000 kalo- rier per dygn från fria livsmedel är omöj- ligt, varför skogsårbetarna i stor skala leva på övriga familjemedlemmars ran- soner, De sålunda ådagalagda förhållandena ha föranlett en framstöt från Värmlands Skogsarbetsstudier = till Livsmedelskom- missionen, som för skogsarbetarnas vid- kommande medgivit en ökad tilldelning av vissa livsmedel. Efter denna: första del av redogörel- sen för skogsarbetsstudierna i Värmland planeras: en andra del, som skall behandla transportarbetet inom skogsbruket. Det skall bli av intresse att i sinom tid ta del även av dessa undersökningar. Slutmålet för 'skogsarbetsstudierna är kostnadsbesparingar för företagarna samt bättre arbetsförhållanden och högre för- tjänster för skogsarbetarna. é