Hur utvinnes silver ur fotografiska bad? Mer hör ofta denna fråga framstäl- las, varför vi skola besvara den, trots att denna utvinning icke lönar sig. Det rör sig därvid om ett ganska intressant kemiskt experiment. ; Fixerbad innehålla efter användnin- gen en viss mängd löst silver. Man be- höver bara lägga ned ett par strimlor av zink eller koppar, som då få ligga kvar i badet under ett par dagar, var- vid de borstas av då och då. Det er- hållna silverslammet samlas på ett filt- rerpapper och torkas, varefter det smäl- tes tillsammans med en 2—3-faldig vikt av borax och ungefär 10 94 salpeter. På botten av smältdegeln återfinner man då silverpärlorna. Vindkraften utnyttjas t Italien Qträvan efter att göra sig självförsör- jande ifråga om energi har givit an- ledning till en ingående undersökning av möjligheterna att utnyttja vindkraften i Italien och dess kolonier. Sammanställ- ningen av under åren 1938 till 1940 ge- nomförda mätningar av vindhastigheten på talrika observationsplatser såväl i det italienska moderlandet som i det af- rikanska koloniområdet gav till resultat, att man i mellersta och norra Italien ha- de områden med ganska låg vindhastig- het, medan man i södra Italien och i Nordafrika kunde räkna med stor vind- hastighet. En undersökning på basis av dessa resultat gav vid handen, att vindkraft- anläggningar i områden med låg vind- hastighet icke lönade sig på grund av den låga utnyttjningsgraden, medan däremot förhållandena i områden med hög vindhastighet voro mycket gynn- samma för ett ekonomiskt utnyttjande av vindkraften. Ett särskilt lämpligt fält för vind- kraftanläggningar av medelstorlek öpp- nade sig på vattenförsörjningens områ- de i Nordafrika, vars energibehov på grund av bristen på elektrisk krafttill- försel hittills måst täckas med tillhjälp av dieselmotorer. Här kunde alltså vind- kraften verksamt bidraga till inbespa- ring av flytande bränslen. ; Förutom de hittills vanliga konstruk- tionerna av vindkraftverk, vilka äro spe- ciellt inriktade på enkel uppbyggnad, obetydligt behov av skötsel, jämte hög motståndskraft mot de afrikanska sand- stormarna, ha under de senaste åren nya konstruktioner utvecklats. Dessa nya vindkraftmotorer efterbilda Savo- nius-rotorn med sitt stora antal propel- lerblad. Energi ur masugnar Er koksgasmasugn, som framställer täckjärn slukar oerhörda mängder bränsle. Sålunda förbrukar en masugn, som varje dag alstrar 800 ton tackjärn, samtidigt över 800 ton koks. Under 24 t förbrukas alltså 2600 ton fasta ämnen och för varje ton koks erfordras dess- utom 3 000 m?3 torr och förvärmd luft. Tidigare gick hela den av koksen erhållna energien helt förlorad. Numera söker man dock genast bearbeta järnet i fly- tande tillstånd. Masugnsgasen har re- dan ganska länge tillvaratagits i stället för att som förr brännas av. Den renas då och berikas allt efter användnings- området med kokgas för att sedan ut- göra bränsle vid ugnar och gasmaskiner, varigenom dess energi kan tillvaratagas. Visserligen rör det sig härvid ej om några större energimängder, men mas- ugnsgasen representerar dock ett inga- lunda föraktligt tillskott till järnindust- riens totalverkningsgrad. Oljeseparatorer för flygmaskinsmotorer Qliar i en flygmotor kan befrias från sina föroreningar genom separering på samma sätt som grädde utsepareras från mjölk. Detta åstadkommes medelst en av flygmotorn driven oljeseparator, som effektivt avskiljer föroreningar, inklusive kol och gummi. Den renade oljan ledes sedan tillbaka till oljetanken för fortsatt cirkulation genom systemet. Unikt smideslärlings- arbete n ”hemmagjord” : fjäderhammare, ut- förd som lärlingsarbete, s. k: gesäll- prov, hör förvisso till sällsyntheterna: Konstruktionen av särskilt stativet till hammaren måste anses vara synnerli- gen modern, utförd som den är med sammansvetsade rör. Fjäderhammaren gjordes av smedslär- lingen Nils Ek, Skåne-Tranås, för ett år sedan, då han endast gått tre år i lära. Fjäderhammarens stativ är tillverkat av 2” ångrör; höjden är 1450 mm., si- dans längd är 850 mm. och bredden är "370 mm. Slaghammaren och städet är av komprimerat stål (gamla excenteraxlar av stenkrossar); slaghammarens dia- meter är 70 mm, längd 520 mm. Fjä- dern är en 27X1/4” bilfjäder med 8 st. blad; 4 st. av dem har hela längden 1260 mm medan på vardera sidan om dem sitta två kortare blad. Vevaxeln är tagen från en sexcylindrig automobil- motor. Lagren äro utskurna av mo- torn, och dess vevstake är också an- vänd. Tväraxeln som uppbär fjädern, är tagen från en gammal bilaxel (tvär- axel till bromsen). Kopplingsanordnin- gen framgår av. fotot. Den består gi- vetvis av en frigående och en fäst skiva. TEKNIK för ALEA 9