BILDEN BVER- TACKES MED ETT GENOMSKINLIGT RITPAPPER RITPAPPERET VA j FAST VID Oc UN= 7 DERLIGGANDE 2 -F BILDEN Eftersom ”kopiorna” redan äro svarta, behöva vi icke kopiera någon svart färg, varför alla svarta partier på bil- den fyllas med täcklack liksom även alla partier utabför själva bilden. Den visade bilden har två färger, nämligen gult ansikte och röd hatt och dräkt. Den gula färgen tryckes först igenom. och för att därvid skydda alla röda par- tier, måste dessa avmaskas, vilket lämp- ligast sker medelst en-i vatten lättlös- lig lackfärg. På detta sätt lämnas en- dast det gula ansiktet öppet för av- tryckning enligt fig. 5. Sedån alltså den gula färgen överförts till alla ko- piorna, tvättas den ' vattenlösliga fär- gen bort, varefter i stället sådan färg strykes över ansiktet på bilden, Det är nu de röda partierna, som äro öpp- na hos stencilduken för genomtryckning på samma sätt som förut på de olika kopiorna enligt fig. 1. I den använda sidenduken bör man kunna räkna ungefär 60 silkestrådar pr cm 'kantlängd. Stenciler med helt öpp- na utskärningar kunna göras av organdi. Den använda färgen skall vara speci- ellt lämpad för dessa arbeten. De fotografiska metoden ställer inga krav på tillverkarens konstnärliga förmåga, då man med denna metod kan kopiera bilder direkt från en bok eller tidning med tillhjälp av en kamera. I det visade exemplet utgör fig. 6 (överst) en dylik kopia. Liksom vid alla foto- grafiska processer erfordras ett nega- tiv, d. .v. :s. bilden måste överföras i svart till klar celluloid eller vitt pap- per. Om så önskas, kan även ett ne- gativ tillverkas för hand genom att man placerar ett kraftigt genomskinligt rit- påpper över bilden, som sedan kopieras i tusch. En annan metod att göra ett negativ kan utföras medelst en kamera. Detta ger ett negativ, som har vita lin- jer med en svart bakgrund, Detta första negativ kopieras sedan på en annan film, vilket som resultat ger en ny ko- pia med svarta linjer på en vit bak- grund, Efter negativet kommer «turen till stencilduken, som skall göras ljuskäns- lig för att man skall kunna kopiera bilden på densamma, precis på samma sätt som man kopierar fotografiska bil- der på ljuskänsligt kopiepapper. De härför erforderliga kemikalierna kunna erhållas i en fotografisk affär, varefter de blandas med vatten. Lösningen häl- les sedan 'ut över sidenduken. Alla operationerna kunna utföras i vanlig rumsbelysning utom torkningen av den nu ljuskänsliga skärmen, som tager un- gefär 30 minuter i anspråk, vilken pro- cedur måste ske i mörkrum, Då skär- men har torkat, kan kopieringen ske, varvid fig. 6 (nederst) visar en härför erforderlig uppsättning i stil med en kopieram, som hopsättes för kopierin- gen. Belysningen sker lämpligast me- delst en lampa med reflektor, då ex- poneringstiden blir ungefär 15 minuter. Efter kopieringen hålles stencilduken under en varmvattenstråle, som tvättar bort de obelysta delarna av bilden. Även i detta fall kan man erhålla olika färger blott genom att som förut täcka över olika delar av bilden med vatten- lösligt täcklack, Där de olikfärgade partierna på en bild icke ligga alltför tätt ihop, kan man trycka två färger samtidigt. Ra- men uppdelas därvid i två delar och man använder två skrapor eller borstar för tryckning med blå färg i den ena halvan och med röd färg i den andra. En annan metod för flerfärgstryck utgöres av .eliminationsprocessen. -Taga vi ännu en gång hollandsflickan som exempel, skall den första strykningen ge röd färg åt hatten, ansiktet och dräkten. Den röda hatten och dräkten maskas sedan av, varvid ansiktet blir kvar på bilden, som sedan tryckes med gul färg. Om man så önskar, kan se- dan «ytterligare ansiktet maskas av, varvid blott ögonen lämnas kvar för tryckning med blå färg. "SPORTSTUGEMÖBLER Qitsen göres av 35 mm tjocka furubrä- der, som sammanlimmas till. angiven bredd, d. v. s. c:a 600- mm. Sedan lim- met torkat, hyvlas skivan plan, så att tjockleken blir c:a 30 mm. De fyra bänkbenen sågas ur av 30 mm tjockt ” hyvlat virke, och fastsättas i bänkski- van genom tappning. Dessutom anbrin- ; gas tvärlister på ömse sidor om benen i enlighet med skissen, varefter träplig- gar slås igenom både dessa och benen sedan hål borrats härför — se skissen till höger! Ryggstödets ram tillverkas av dl trä, och spjälorna sågas ur av 1/2”. virke. Spjälornas ändar tappas in i ramens ”långstycken, och ryggstödets olika delar limmas ihop på vanligt sätt. De kom- binerade armstöden resp. hållarna för dessa tillverkas enligt skissen. Tappar och kilar hålla tillsammans de olika de- larna. VÄN DSÄTE (Södermanland) Ryggstödet på sätet kan tack vare denna konstruktion vändas efter behag, vilket kan vara praktiskt vid en hel del tillfällen. 1600 > Å N V 706 ( ) ) ) ) I ee »— 250 vo I EEG 5 IG i: [( ] j ) Mm FEN UH re Il 1 - = FT SS »— 2503 ne RKO S 80 > kFIo, 3 50 e00 > TEKNIK för ALLA 21