TEKNIK tör ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över förkortningar och sammandragningar, som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten: atomnr = atomnummer dvs. = det vill säga ex. = exempel jfr = jämför max = maximum resp. = respektive s. k. = så kallad spec. = speciell(t atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt =” frysp. = fryspunkt kem. = kemisk m. fl. = med flera SI = Syståéme iuter- smpkt = smältpunkt Te Vv. = SUSIE Akt beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk konc. = koncentrerad m. m. = med mera national (interna- SMS=Svensk Maskin- t.; ex. = till exempel c:a = cirka etc. = etcetra inkl. = inklusive kpkt = kokpunkt osv. = och så vidare +tionella systemet) <industrigs Standard ung. = ungefär Pp d. o. = detta ord ev. = eventuell ist. f. = i stället för lat. = latin tackel: grov talja (se blocktyg). tackjärn: från masugn (se d. 0.) tappat, icke smidbart järn med högre kolhalt än ca 2970. Jfr gjutjärn. tackjärnsblandare: i större stål- verk ofta förekommande stjälp- bar ugnsbehållare för smält tackjärn. tackograf : varvräknare (se d. 0.) med anordning för grafisk upp- teckning av en roterande kropps hastighet, resp. variationerna däri. tackometer: varvräknare (se d. 0.). tackometergenerator: till en ma- skinaxel direktkopplad mindre generator, vars spänning är di- rekt proportionell mot axelns rotationshastighet och således utgör ett mått på denna. takbrytning: gruvbrytningsmetod, där malmen brytes ur gruvrum- mets tak, bortföres och ev. er- sättes med ofyndigt berg. Jfr magasinsbrytning. takrörelse: axelledning (se d. 0.) med remskivor och remledningar under verkstads innertak. takståndare: don, bestående av ett ihåligt bärstativ med isolatorer, för införande av elledningar ge- nom tak till belysningsinstalla- tion. takt: vid kolvmotorer den del av arbetsprocessen, som begränsas 286 " av kolvens två på varandra föl- jande vändlägen. talbotmetoden: modifikation av martinprocessen (se d. 0.), vid vilken stålbadet chargeras och tappas så, att detsamma stän- digt håller ca 1,5 0 kol, i vilket fall kolets oxidation går snab- bast. " talg: fett. Smpkt 40—50? C. Er- hålles från nötkreatur och får. Genom pressning kan t. uppde- las i oleomargarin och presstalg. talja: blocktyg (se d. o0.). taljelöpare: blocktyg (se d. 0.). talk: grönt eller färglöst mineral, utgörande magnesiumsilikat. tallium: Tl, metalliskt grundämne. Atomv. 204,39. Atomnr 81. Sp. Wo Ill tallolja: se tallsyra. tallrikshjul: hjul, där navet är förbundet med hjulringen ge- nom en hel eller genombruten skiva. Kallas även skivhjul. tallriksventil: ventil (vid förbrän- ningsmotorer e. dyl.) med tall- riksformat avstängningsorgan. tallsyra: flytande harts, sulfat- harts, tallolja. Blandning av fettsyror, hartssyror och mindre mängder indifferenta ämnen, erhållna ur svartlut vid sulfat- cellulosatillverkning. Vid der stillation i vakuum av t. erhållas produkter, som bearbetas till smörj” och tvättmedel. talström: elström, som varierar i takt med talet i exempelvis en mikrofon och som alltså i hög- talare eller hörlur kan återgiva detta tal. tandemmaskin: ångmaskin med två cylindrar i gemensam cen- trumlinje, vars kolvar verka på en gemensam kolvstång. tandhjul: spärrhjul. tandhyvel: handhyvel för trä, vars skärande egg är räfflad. tandkoppling: axelkoppling bestå- «ende av två kopplingsdelar, för- sedda med utskjutande tänder, resp. däremot svarande fördjup- ningar. tank: cistern (se d. 0.). tannin: garvsyra (se d. o0.). tantal: Ta, metalliskt grundämne; Atomv. 180,88. Atomnr. 78. Sp. v. 16,6. Smpkt 2800? C. An- vändes som elektrodmaterial och till syrafast apparatur. T-antenn: antenn, bestående av en vågrätt upphängd <lednings- tråd, vid vars mitt nedlednings- tråden är ansluten, så att an- tennbilden kommer att likna sto- ra bokstaven T. tara: vikt av en varas förpack- ning. tardosäkring: extra hög säkring, som användes i anläggningar, där kortvariga, relativt höga strömstötar uppträda, t.ex. vid inkoppling av kortslutna trefas- motorer. tartrat: vinsyrans salt, tavelinstrument: elmätinstrument, avsett för montage på tavla. tebotolk: håltolk (se d. o.). tegel: material, framställt genom formning och bränning av lera, uppblandad med tillsatsmedel, t.ex. sågspån och sand. Använ- des som taktäckningsmateriel, byggnadssten, plattor, rör m.m. Eldfast t. framställes av eld- fast lera (renaste aluminiumsi- likat). tekniker: 1) i allmänhet person, som hantverksmässigt utövar den tekniska delen av ett yrke, 2) i vissa sammansättningar, t. ex. ångtekniker, ingenjörsut- bildad person, som är specialist på ifrågavarande ämnesområde. tekniska måttsystemet: se mått- system. teknisk högskola: läroanstalt för högre teknisk undervisning. I Sverige finnes t. h. dels i Stock- holm (Kgl. Tekniska Högsko- lan), dels i Göteborg (Chalmers Tekniska Högskola). teknisk läroanstalt: statlig eller privat skola, i vilken företrädes- vis lägre teknisk undervisning meddelas. Till t. 1. höra bl. a. verkstads-, lärlings- och yrkes- skolor, tekniska fackskolor och tekniska gymnasier, bergsskolan i Filipstad ävensom läroanstal- ter för mera spec. yrkesutbild- ning. teknolog: studerande vid teknisk högskola. teknologi: läran om arbetsförfa- randen vid bearbetning av rå- ämnen till förädlade produkter. T. uppdelas i mekanisk t. (se d.o.) och kemisk +t. (se d. 0.). 287