atomnr = atomnummer dvs. = det vill säga Xx. = ex ES atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt frys Pp. beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysi c:a = cirka etc. = etcetra inkl. d. 0. = detta ord ev. = eventuell — — o— — — — = o— — — — — — — — — — — — — t— — — o— — — —— -— — — — — — t— — — — — o— o-—-— —- — — teodolit: transportabelt kikarin- strument för geodetiska fält- mätningar. Med t. mätes vinklar i horisontal. och vertikalplanen. terbium: Tb, sällsynt jordmetall. Atomv. 159,2. Atomnr. 65, termik: 1) värmelära, 2) vid se- gelflygning avses med t, ofta (men oegentligt) de på grund av jordytans partiella uppvärm- ning orsakade uppåtgående luft- strömmarna, termisk säkring: på elströmmens värmeverkan baserade säkrings- anordningar för elektriska led- ningsnät, vilka säkringsanord- ningar bryta strömkretsen, då strömmen överskrider ett visst bestämt värde. termiskt instrument: elmätinstru- ment, t.ex. amperemeter, vars verkan beror på utvidgningen hos en tråd, som uppvärmes av den ström, som skall mätas. termiskt relä: relä (se d. o.), som reagerar för temperaturvaria- tioner, förorsakade exey.pelvis av en elström, Jfr termostat och bimetallrelä. termisk verkningsgrad: förhållan- det mellan den energi, som ång- an eller förbränningsgasen ut- vecklar i en arbetscylinder (in- dikerad effekt) och den värme- energi, som det tillförda bräns- let innehåller. termit: pulverformig blandning av aluminium och järnoxid. För- brinner efter antändning under mycket stark värmeutveckling (ca 3000? C). T., användes på grund därav vid skarvsvetsning av räls e. dyl. 290 TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över RR och sammandragningar, som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten: termitsvetsning: svetsning, där erforderligt värme erhålles ge- nom att utnyttja den höga värmeutvecklingen som uppstår vid förbränning av termit (se d. 0.). T. kallas även alumino- termisk svetsning. termodetektor: anordning, som påvisar närvaron av små hög- frekventa strömmar genom des- sas värmeverkan, termodynamik: läran om tempera- turens inflytande på energins omvandlingar, särskilt värmets förvandling till nyttigt arbete. Till grund för t, ligga två hu- vudsatser. Den första är prin- cipen om energins oförstörbar- het. Den andra handlar om entropin (se d. 0.) och bygger på det förhållandet, att man aldrig lyckats fortfarigt driva en maskin med utnyttiande av värmeförrådet i en enda reser- voar; man behöver minst två reservoarer, en med högre och en med lägre temperatur. Vär- me kan fortfarigt förvandlas till nyttigt arbete, endast då värme samtidigt överföres från den varmare till den kallare re- servoaren, I en ångmaskin är ångpannan den varma och kyla- ren den kalla reservoaren, och fortfarighet vinnes genom att det i kylaren kondenserade vatt- net åter inpumpas i ångpannan. — Genom jämförelse med väl kända maskiner har man i t. dragit långt gående och prak- tiskt värdefulla slutsatser här- Urk termodynamisk temperatur: abso- lut temperatur (se d. 0.). termodynamisk verkningsgrad: förhållandet mellan nyttig ef- fekt, och den effekt, som skulle jfr = jämför ryspunkt kem. = $ ko = koncentrerad m. 2 YEklusive kpkt = kokpunkt ist, ft. = i stället för lat, = latin -——— — — om > = = —— — EE om > > — 2 — — O— — — — — vs = — = o— om VE maximum resp. = respektive 8. k, = så kallad spec. = speciell(t) med flera SI = Systeme inter- smpkt = smältpunkt sp. v. = specifik vikt osv. = och så vidare tionella systemet) kunna erhållas vid förlustfri Process. termoelektricitet: elektromotorisk kraft (emk), som uppkommer genom att ett kontaktställe mel- lan två ledare av olika mate- rial uppvärmes eller avkyles. termoclektrisk kraft: termoelek- tricitet. termoelektrisk ström: elström från ett termoelement. termoelektriskt batteri: termosta- pel (se d. 0.). termoelektriskt instrument: = el- mätinstrument, vars mätverkan beror på uppvärmning av ett termoelement (se d. 0o.). Upp- värmningen kan åstadkommas av en elström eller på annat sätt. termoelektromotorisk kraft: se termoelektricitet, termoelement: kombination av två olika ledare, i vilkas förenings- ställe en emk uppstår, då detta uppvärmes, termofon: metallisk ledare, som, då den genomflytes av en el- ström, periodiskt uppvärmes och avgiver värme till omgivningen, varvid ljudvågor uppstå i denna. termokemi: läran om kem. reak- tioners värmeförhållande, termokors: anordning, bestående av en uppvärmningstråd och ett termoelement, som stå i termisk kontakt men äro elektriskt iso- lerade från varandra. När uppvärmningstråden genomfly- tes av t.ex. växelström, ger ter- moelementet en emk, som är ett mått på växelströmmens styrka. termoluminiscens: av värme utlöst fosforescens (se d. 0.). m. = med mera national (interna- SMS = Svensk Maskin t ex. = till exempel inlustris Standard ung. = ungefär termosifonkylning: vid förbrän- ningsmotorer vanligt kylsystem, där kylmedlet cirkulerar, då det på grund av skillnaden i tem- peratur mellan motor och kyla- re erhåller olika specifik vikt i dessa motordelar, termostapel: seriekoppling av fle- ra termoelement för erhållande av en större spänning. termostat: 1) apparat för värme- reglering, 2) bad med konstant temperatur, termostatreglering: automatiskt verkande värmeregleringsanord- ning, termostatregulator: se termostat. termostatströmbrytare: se termo- stat. termotelefon: termofon (se d. 0.) använd som telefon, t.ex. genom att en ytterst tunn, strömge- nomfluten tråd, vars längd änd- ras i takt med strömmens pe- riodtal, påverkar ett membran. terpen: olja med aromatisk lukt, utgörande omättat cykliskt kol- väte. Förekommer i terpentin- olja och eteriska oljor. terpentin: 1) blandning av harts, kolofonium e. dyl. och eteriska oljor. Erhålles ur barrträd. Användes till framställning av terpentinolja, 2) terpentinolja (se d. 0.). terpentinolja: färglös vätska, ut- görande blandning av terpener. Kpkt 160” C. Erhålles ur terpen- tin genom destillation samt vid torrdestillation av trä. Använ- des vid framställning av fer- nissa och oljefärg och som fläckuttagningsmedel, 291