EL-MOTORER FOR modelljärnvägar Högeffektiva 20 V och 8 V-motorer, endast för tåg. 4,5 V för laboratorie- ändamål, modellbåtar o. dyl. Handbok och tillbehörskatalog El. utrustning, transformatorer, lik- sändes mot 55 öre i frimärken. Finnes riktare, reostater samt strömventiler även att tillgå hos samtliga återförsäljare (anslutes till motorn för erh. av av ”Skandia-Modeller”. fjärrmanövrering för fram och back). A.-B. SKANDIA -MODELLER Lidingö I HAR NI några tekniska problem - så vänd Eder till Teknik för Alla = NAMN, $ NA AE fö 4 fs 2 & ANAR RAN I | Endast gudabenådade konstnärer var det förunnat att med detspröda silverstiftet kunna skapa så enastående och oförgängligt vackra blad, som vi nu kunna beundra i Dörers silverstiftteckningar 6 Senare kom grafiten, vars naturligt ojämna struktur dock måste än- dras i grund, innan konstnären kunde få i sin hand ett så nyanserat instrument som den moderna blyertspennan med dess olika hårdhetsgrader. Vilken rik och djup skala av nyanser möjliggör inte denna blyertspenna, med vilken i konstens värld intetkan mäta sigl HARDTMUTH Vår historia — blyertspennans historia!” ”) För omkring 150 år sedan lyckades JOSEF HARDTMUTH på ett epokgörande sätt korrigera naturen: han uppfann det keramiska blyertsstiftet. Detta är och förblir grundvalen för all framåtskridande blyertsfabrikation | hela världen. 28 TEKNIK för ALLA Bygg en VIOLIN! (Forts. fr. sid. 23.) Stallet är av lönn. Man gör det 40 mm brett och 35 mm högt. Nedtill är det lämp- ligast 4 och upptill 1 1/2 mm tjockt. Fotbredden bör icke överstiga 9 1/2 mm (fig. 10a). Fötterna måste noga in- passas efter locket varvid de böra ha så stor lutning bakåt, att, om man läg- ger en rät vinkel på baksidan av stal- let och lockets mittlinje, fötterna och följaktligen stallet självt, stå precis i vinkel med locket. Det är lämpligt att bestryka fötterna med krita, så att stallet icke så lätt rubbats. Stallfoten bör stå precis på förbindningslinjen mellan de inre F-in- snitten (fig. 7aa) och på olika avstånd mellan de båda F-hålen, så att de båda yttre stallfötterna äro lika långt ifrån F-insnitten. Strängskårorna på stallet mellan E- och G-strängen ligga 34 mm från var- andra. E-strängen är ytterst, dvs. undre ändan ligger 4 mm, G-strängen 6 mm från greppbrädet. Dock anpassas stränghöjden mycket ofta efter spela- rens gottfinnande. Ljudpinnen JL judpinnen tillverkas av granträ. Den måste vid normal locktjocklek vara 6 mm tjock och visa 10—12 årsringar i rundningen. Vid tjockare lock göres den ungefär 1 mm tunnare. Den måste då avsneddas efter välvningen och anpas- sas efter såväl lock- som bottenyta. Års- ringarna böra, om ljudpinnen ställes upp, stå i rät vinkel till årsringarna i locket. Vidare bör ljudpinnen också va- ra så lång, att den, när den står på hö- ger sida, höjer locket med 1/2 mm. Dessutom bör ljudpinnen också anbrin- gas vid den yttre kanten av E-strängens stallfot, men på botten stå omkring 2— 4 mm mer åt mitten. Ljudpinnen måste vidare i normal ställning, på grund av lockets tjocklek (nämligen 2 1/2 mm) sättas nedåt från den bakre stallsidan räknat, dvs. åt stränghållaren till. Lacket För att först erhålla en grundfärg be- strykes violinen tre gånger med ren träättika, varigenom en gulbrun grund erhålles. Sedan följer en enda strykning med sprit och perubalsam i lika delar och härefter en eller två strykningar med en svag lösning av gummigutta eller orlean. Slutligen bestrykes vwioli- nen sex till sju gånger med lackfernis- sa, som kan beredas på följande sätt: Tre delar sandarak och en del mastix upplösas i sprit. Till ett färdigt kvan- tum fernissa, vilket utgör ungefär 1/2 liter, tages för att det skall kunna arbe- tas ut lättare, 10 droppar terpentin. Den för lacket nödvändiga färgen drages ut med sprit ur kurkume (gurkmeja) eller ljusrött sandelträ, efter behov i ljusare och mörkare nyans. Vill man färga lac- ket något brunt, tillsätter man likale- des något litet kimrök av terpentin, löst i Sprit. Ö LJ Ö per