<4-5v> från ställningen, slutes strömkretsen vid B. Detta åstadkommes med hjälp av spiralfjädern F, som skjuter upp kly- kan, varigenom stiftet på fosforbrons- fjädern D bringas i kontakt med plat- tan B. Praktiskt taget hela den från nätet uttagna strömmen passerar nu ge- nom kolven, som automatiskt erhåller den rätta arbetstemperaturen. För att snabbt kunna uppvärma kol- ven, medan den ännu ligger kvar på klykan, finnes en strömbrytare S1, me- delst vilken motståndet kan kortslutas. Ytterligare en strömbrytare S2 är in- lagd i tilledningen till väggkontakten E och kombinerad med en signal-glim- lampa G, som bändes då kolven inkopp- las. En enkel lödapparat. jödapparaten i fig. 3 består av tvenne elektroder LE och KE, vilka äro kopplade till sekundärlindningen på en nättransformator NT. Transformatorn, som har en utgångsspänning av 4—5 volt, lämnar vid kontinuerlig drift en ström på 5 ampere. Lindningen är emel- lertid så dimensionerad att den momen- tant kan belastas upp till 10 å 15 amp. Lödelektroden LE består av en kol- stav K från ett ficklampsbatteri, vilken filas spetsig i ena ändan. Den insättes i en uppslitsad metallhylsa U, vid vil- ken fästes en 4 kvm:s kabel A (se fig. 4). Kontaktelektroden KE skiljer sig från lödelektroden därigenom att kolet ersatts med en krokodilklämma FE, vil- ken fastskruvas vid en kort metallstav V. Båda elektroderna förses med passan- de handtag av trä, bakelit eller dyl. Lödningen tillgår så att kontaktelek- Fig. 3. En enkel och ekonomisk = lödappa- rat. Som strömkälla kan användas en rar diotransformator, om denna har en glöd- strömslindming på 4 —5 volt, vilken mo- mentant kan belastas upp tll 10 - 15 amp. (Vi erinra om kom- 220Vv: merskollegii bestämmel- ser!) troden fastklämmes vid det föremål T, som skall lödas, me- dan kolspetsen tryc- kes stadigt mot löd- stället (fig. 3). På den punkt, där ström- men går över från lödelektroden till me- talltråden, uppvärmes metallen så starkt att tennet — som hålles i beredskap — smälter och flyter ut över löd- stället. Lödningen är riktig, då ett rött, glimmande ljus blir synlig vid kontaktstället. Innan elektroden avlägsnas från löd- stället, måste strömmen urkopplas, då i annat fall en ljusbåge kan uppstå vid kontaktstället. För detta ändamål finnes under arbetsbordet en fotkontakt P, me- delst vilken primärkretsen kan brytas. Apparaten kan med fördel användas för lödning av smärre metallföremål så- som kablar och ledningstrådar etc. Den förbrukar endast ström de korta ögon- blick kolet berör metallen och är därför mycket ekonomisk i drift. R = Fig. 5. Plåtbockningsmaskin för ex- perimentverkstaden, tillverkad av ett bord B samt LG träbommar ÅA oc Pig. 4. Elektroder- nas konstruktion. Bockning av plåtar. n för amatör- bruk lämplig plåtbockningsma- —B B skin visas i fig. 5. Den tillverkas av en 50—75 cm lång träbom C, som på undersidan för- ses med en 3-4 mm tjock skena S av stål eller band- järn. En liknande skena fästes med hjälp av några träskruvar vid bordet B. Mellan skenorna fastspännes den plåt F, som skall bockas, vilket sker med till- hjälp av tvenne metallskruvar E med tillhörande vingmuttrar V. För skruvar- na borras passande hål i bommen, ske- norna och bordet. Bockningen av plåten sker genom att föra upp den med tvenne handtag R försedda bommen A, på vilken finnes en stålskena S. Den är försedd med ett fler- tal kraftiga gångjärn D, vilka fastskru- vas stadigt vid bordskanten. Med den beskrivna plåtbockningsma- skinen kan man bocka tunnare järn- och metallplåtar för radio-chassier, skärm- burkar, apparatlådor etc. 3 29/9 1944 TEKNIK för ALLA 19