Modelljärnvägen. (Forts. fr. sid. 19.) tycka det avsnitt som nu närmast föl- jer är litet väl enkelt. Men tänk på att vi också skola värva proselyter, nya med- lemmar i vår internationella hobby. Vad skola vi nu använda för ström- källa? Vi röra oss som bekant med två skalor: ”O” (ursprungligen 1/48, inom Sverige 1/45) och ”HO” (1/87). Den förras lok köras vanligtvis på 18—24 volt, den senares från början på 6 volt, numera på 12 volt. I ”O” kan växel- eller likström användas, i ”HO” är likström standard. Likström över huvud taget är växelströmmen överlägsen för vårt än- damål. Inte minst viktigt är att den sto- ra kollektorgnistbildningen vid växel- strömskörning oerhört reduceras, om man i stället begagnar likström. Hur skaffa vi oss ström till modello- ken? Bor man i ett likströmshus måste en omformare begagnas för att reducera spänningen från 220 volt till vår stan- dardspänning. Ett vanligt lampmotstånd åsamkar oss stor el-räkning. Det är för- kastligt. Är man lycklig nog att bo i ett växelströmshus blir det enklare, i bety- delsen billigare, Först kopplas en lämp- lig transformator till väggkontakten. Transformatorn bör på primärsidan ha uttag för 220, 150, 127, 110 volt (man vet aldrig var man kan hamna, om man flyttar en gång) och på sekundärsidan följande uttag: 2X30 (eller 15 om det är ”H0”) samt vidare lämpliga spän- ningar för belysning, signaler, växlar etc. Helst bör man dock ha < särskild transformator för växlarna, Nu undrar Ni säkert, varför det inte stod 2X24 eller 2X12? Det beror på spänningsfall i den efterföljande likrik- taren samt ute på linjen. Helst bör man nog taga till ändå högre spänningar än de angivna. Förf. körde sin ”HO”-an- läggning på 6 volt likström, men behöv- de ha inte mindre än 11 volt på trans- formatorns sekundärsida. Rådgör med transformatorfabriken. Efter transfor- matorn kopplas en selenlikriktare. Det gemensamma uttaget på transformatorn kopplas direkt till rälsen och de båda ytteruttagen till likriktaren, Genom att använda detta system med gemensam nolla sparar man en massa komplicerade strömvändare, Se kopplingsschemat på inledningsvinjetten sid. 18. En konden- sator bör också ingå i utrustningen för utjämning av strömmen. Ja, det kan till och med hända att grannarna fordra extra störningsskydd på er anläggning. Radion låter inget vidare — åtminstone kortvågen — när expresståget rusar iväg. Tokmotorer finnas främst av två slag. Antingen serielindade (för både lik- och växelström) eller permanentmagnetmo- torer (enbart för likström). Hos de se- nare kan rörelseriktningen omkastas di- rekt från ställverket. För att utföra samma manöver med de serielindade mo- torerna måste en likriktare monteras på loket eller om motorn har två fältlind- ningar kan en enkel s. k. strömventil in- stalleras. Här sätter vi punkt för denna gång och återkomma senare till utförandet av ett ställverk för en hel anläggning och som prototyp har då förf:s till Lise- berg i Göteborg sålda anläggning be- gagnats, ; Teknisk utbildning är numera nödvändig för de flesta av industriens anställda. Brevskolans tekniska kurser är utarbetade särskilt med tanke på dem som jämsides med sitt dagliga arbete vill skaffa sig teoretiska kunskaper. Genom ökade kunskaper har Du större chanser att komma framåt. Skriv därför redan idag till Brevskolans studierådgivz ning om ditt utbildningsproplem, så får Du utan kostnad förslag till lämplig kurs. | Utdrag ur brevskolans tekniska kursprogram: I I | Mekanisk verkstads- Motorskötarekurser C- och B-behörighet teknikerkurser teknik: Motorlära Montörskurser Yrkeskurser | Ingenjörskurs Förbränningsmotorer — Yrkeskurser Radio Verkmästarekurser Förgasarmotorer 3 S | Förmanskurser Er Elektrisk maskin- Matematik: Yrkeskurser Maskinlära: teknik: Gymnasiekurser | Inledning till verk- Ingenjörskurser Maskinistkurser Realskolekurser tygsmaskinerna Förmanskurser Verkmästarekurser Algebra | PASS NA Blektrieka — maskiner Trigonomefri var 3 i . SI | Borrmaskiner Allmän maskinlära APK BnEer Räknestickan TrASmASkiner Mekanisk värmeteori NECRIOTSBUSRER i) Span Ångpannor SOC TOMS SKAR lä TAS Fysik: Pressar och sågar Angmaskiner TiLStEö ÅG Tine Gymnasiekurser I Ångturbiner IKkStrömsmastantr ZUR SÄRSIR Vattenmotorer och Växelströmsmaskiner 1 1Y Gjuteriteknik: Elmotorteknik Värmelära m. fl. | Mästarekurser: pumpar Elvärmeteknik | Förmanskurser Mekaniska beräk- Eldrivna kranar och Grundkurser: Gjuteriteknik ningar och hissar Grundkurs i | - konstruktioner: Installationsteknik matematik : Smidesteknik: Ingenjörskurser Villainstallation Grundkurs i fysik och I SEA Ritarekurser Ljus- och belysnings- SNS VR SKIGSStöRANeE Hållfasthetslära teknik FT I NS än grunder | midestekni Ritteknikens grunder Elluftledningar e der ärans MOOSE RE Geometrisk ritning Elkraftstationer och Tolk SM kinlä | ve (1) S nik: Maskinritning m. fl. understationer ektromaskinlarans erkmästarekurser Elmätteknik grunder | Förmanskurser Elektrisk anlägg- Grundkurs i motorlira | Kurser för bilmontö- ningsteknik: 'Teleteknik: Grundkurs i verk- j Installatörskurser för Fullständiga radio- stadsteknik | Sänd: prospekt över den kurs jag strukit under B R É Vv Namn ----.- Bostad c fr TfA 22 Adress STOCKHOLM 13 27/10 1944 TEKNIK för ÅLLA 31