Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modellbygge: Modelljärnvägens elektrifiering, av Casey Jones - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modelljärnvägen.
(Forts. fr. sid. 19.)
tycka det avsnitt som nu närmast föl-
jer är litet väl enkelt. Men tänk på att
vi också skola värva proselyter, nya med-
lemmar i vår internationella hobby.
Vad skola vi nu använda för ström-
källa? Vi röra oss som bekant med två
skalor: ”O” (ursprungligen 1/48, inom
Sverige 1/45) och ”HO” (1/87). Den
förras lok köras vanligtvis på 18—24
volt, den senares från början på 6 volt,
numera på 12 volt. I ”O” kan växel- eller
likström användas, i ”HO” är likström
standard. Likström över huvud taget är
växelströmmen överlägsen för vårt än-
damål. Inte minst viktigt är att den sto-
ra kollektorgnistbildningen vid växel-
strömskörning oerhört reduceras, om
man i stället begagnar likström.
Hur skaffa vi oss ström till modello-
ken? Bor man i ett likströmshus måste
en omformare begagnas för att reducera
spänningen från 220 volt till vår stan-
dardspänning. Ett vanligt lampmotstånd
åsamkar oss stor el-räkning. Det är för-
kastligt. Är man lycklig nog att bo i ett
växelströmshus blir det enklare, i bety-
delsen billigare, Först kopplas en lämp-
lig transformator till väggkontakten.
Transformatorn bör på primärsidan ha
uttag för 220, 150, 127, 110 volt (man
vet aldrig var man kan hamna, om man
flyttar en gång) och på sekundärsidan
följande uttag: 2X30 (eller 15 om det
är ”H0”) samt vidare lämpliga spän-
ningar för belysning, signaler, växlar
etc. Helst bör man dock ha < särskild
transformator för växlarna,
Nu undrar Ni säkert, varför det inte
stod 2X24 eller 2X12? Det beror på
spänningsfall i den efterföljande likrik-
taren samt ute på linjen. Helst bör man
nog taga till ändå högre spänningar än
de angivna. Förf. körde sin ”HO”-an-
läggning på 6 volt likström, men behöv-
de ha inte mindre än 11 volt på trans-
formatorns sekundärsida. Rådgör med
transformatorfabriken. Efter transfor-
matorn kopplas en selenlikriktare. Det
gemensamma uttaget på transformatorn
kopplas direkt till rälsen och de båda
ytteruttagen till likriktaren, Genom att
använda detta system med gemensam
nolla sparar man en massa komplicerade
strömvändare, Se kopplingsschemat på
inledningsvinjetten sid. 18. En konden-
sator bör också ingå i utrustningen för
utjämning av strömmen. Ja, det kan till
och med hända att grannarna fordra
extra störningsskydd på er anläggning.
Radion låter inget vidare — åtminstone
kortvågen — när expresståget rusar
iväg.
Tokmotorer finnas främst av två slag.
Antingen serielindade (för både lik- och
växelström) eller permanentmagnetmo-
torer (enbart för likström). Hos de se-
nare kan rörelseriktningen omkastas di-
rekt från ställverket. För att utföra
samma manöver med de serielindade mo-
torerna måste en likriktare monteras på
loket eller om motorn har två fältlind-
ningar kan en enkel s. k. strömventil in-
stalleras.
Här sätter vi punkt för denna gång
och återkomma senare till utförandet
av ett ställverk för en hel anläggning
och som prototyp har då förf:s till Lise-
berg i Göteborg sålda anläggning be-
gagnats, ;
Teknisk utbildning är numera nödvändig för de flesta av
industriens anställda. Brevskolans tekniska kurser är utarbetade
särskilt med tanke på dem som jämsides med sitt dagliga
arbete vill skaffa sig teoretiska kunskaper.
Genom ökade kunskaper har Du större chanser att komma
framåt. Skriv därför redan idag till Brevskolans studierådgivz
ning om ditt utbildningsproplem, så får Du utan kostnad
förslag till lämplig kurs.
| Utdrag ur brevskolans tekniska kursprogram:
I
I
| Mekanisk verkstads- Motorskötarekurser C- och B-behörighet teknikerkurser
teknik: Motorlära Montörskurser Yrkeskurser
| Ingenjörskurs Förbränningsmotorer — Yrkeskurser Radio
Verkmästarekurser Förgasarmotorer 3 S
| Förmanskurser Er Elektrisk maskin- Matematik:
Yrkeskurser Maskinlära: teknik: Gymnasiekurser
| Inledning till verk- Ingenjörskurser Maskinistkurser Realskolekurser
tygsmaskinerna Förmanskurser Verkmästarekurser Algebra
| PASS NA Blektrieka — maskiner Trigonomefri
var 3 i . SI
| Borrmaskiner Allmän maskinlära APK BnEer Räknestickan
TrASmASkiner Mekanisk värmeteori NECRIOTSBUSRER
i) Span Ångpannor SOC TOMS SKAR lä TAS Fysik:
Pressar och sågar Angmaskiner TiLStEö ÅG Tine Gymnasiekurser
I Ångturbiner IKkStrömsmastantr ZUR SÄRSIR
Vattenmotorer och Växelströmsmaskiner 1 1Y
Gjuteriteknik: Elmotorteknik Värmelära m. fl.
| Mästarekurser: pumpar Elvärmeteknik
| Förmanskurser Mekaniska beräk- Eldrivna kranar och Grundkurser:
Gjuteriteknik ningar och hissar Grundkurs i
| - konstruktioner: Installationsteknik matematik :
Smidesteknik: Ingenjörskurser Villainstallation Grundkurs i fysik och
I SEA Ritarekurser Ljus- och belysnings- SNS VR
SKIGSStöRANeE Hållfasthetslära teknik FT I NS än grunder
| midestekni Ritteknikens grunder Elluftledningar e der ärans
MOOSE RE Geometrisk ritning Elkraftstationer och Tolk SM kinlä
| ve (1) S nik: Maskinritning m. fl. understationer ektromaskinlarans
erkmästarekurser Elmätteknik grunder |
Förmanskurser Elektrisk anlägg- Grundkurs i motorlira
| Kurser för bilmontö- ningsteknik: ’Teleteknik: Grundkurs i verk-
j Installatörskurser för Fullständiga radio- stadsteknik
| Sänd: prospekt över den kurs jag strukit under B R É Vv
Namn ––.-
Bostad c
fr TfA 22
Adress STOCKHOLM 13
27/10 1944 TEKNIK för ÅLLA 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
