Den nya 1Om2 ENTYPSISJAKTEN en succé T. h.: Styrlöparen eller styrmeden med styrlinan fram till ratten. Obser- vera fjädringen, varige- nom stötar och ojämn- heter isen motverkas. Även löparmeden är av samma orsak genom en axelbultsinrättning rTör- lig uppåt-nedåt. sjaktentusiasterna är ett hårt prövat släkte, men hoppet om en idealvin- ter överger aldrig den, som en gång gi- vit sig hän åt denna speciella vinter- sport. Årets säsong har dock hitintills varit ovanligt litet givande. När isar- na legat blanka och fina, har det varit kav lugnt, och när det blåst, har en vi- nande snötjocka piskat rorsmannen stel- frusen. Men en fullträff har dock säsongen medfört: den nya 10 m? entypsisjakten. Över dussinet nybyggen ha fullbordats av den läckra och eleganta racern, där- av äro 6 amatörbyggda, en utveckling som med all sannolikhet kommer att fortsätta, då den nya konstruktionen särskilt tagit fasta på att den skulle stimulera till amatörbygge. De ovan återgivna bilderna torde ge en god upp- 12: TEKNIK för ALLA T. v.: Det rymliga styr- rummet; platsen framtill är avsedd för ev. passa- gerare. Masten är vrid- bar, vilket på isjakter med dess snabba ma- növrar är en synnerli- gen värdefull finess. fattning om hur isjakten tar sig ut, samtidigt som de framhäva några av de tekniska finesserna. Den vridbara mastens fördelar har na- turligtvis utnyttjats. Aerodynamiskt vi- lar ju denna nymodighet på samma princip, som, förklarar att en flygplans- vinge har just den form som den har eller med andra ord, därigenom att vid mastens vridning duken kommer att på läsidan bilda en obruten kurva får man ett bättre framdrivande vacuum än vid fast mast, där dukens kurva inte blir obruten. Och vad den lättskötta man- övreringen betyder vid segling med så- dana hastigheter, som det är frågan om på isarna ligger ju dessutom i öppen dag. Ritningar och arbetsbeskrivning till is- jakten voro införda i TfA nr 3 1944, RADIOBAR Som på annan plats i detta nummer omtalas rustar Tekniska Museet för en elektro-teknisk utställning. Till pub- likens och säkerligen i allra högsta grad till alla ungdomars förtjusning har intendent Althin träffat anstalter för att förse den nya avdelningen med en ”radiobar”, där gammalt och nytt i fråga om ljudkvalitet kan prövas efter beställning hos ”barmästaren”-demon- stratören. Här får man nämligen stifta bekantskap med hela raden ålderdom- liga och nya radioapparater och högta- lare från radions barndom och till dags: dato. Bl. a. kommer man att få höra hur en sändning genom en gammal ra- dioapparat låter i modern högtalare och vice versa . .. så det kan nog bli skoj- igt värre. ELEKTRICITET från HJÄRTAT I ett föredrag nyligen hållet inför Gef- leborgs läns elektriska förening redo- gjorde dr. G. Lindström för elektricite- ten i läkarvetenskapens tjänst under de senaste femtio åren. Talaren kom därvid in på bl. a. föl- jande: Vid behandling av reumatiska sjukdomar begagnas elektriciteten i form av djupvärme (diatermi), men för kvack- salveri med elektriska bälten, elektriska skosulor, voltakors och giktringar, vilka icke ge någon som helst nytta utan en- dast använda det elektriska namnet för att ernå popularitet måste man se upp. De kunna helt enkelt betecknas som elektriska humbugsmedel. Vidare berördes elektricitetens användning vid chockbehandling av sinnessjukdomar, vid ljusbad och även den hjälp läkaren har av elektriska lampor i ögonspegel, öron- spegel och lampor som föras ned i sval- get, ja ända ned i magen och för bröst- korgens insida. De elektriska ström- mar som hjärtat levererar äro mycket små och mätas blott i miljondels ampere. Med en sinnrik apparat kan man regi- strera och fotografera strömvariationer- na från hjärtat på en roterande film och får man då fram vissa taggar upp och ned, och ett fel i hjärtat kan avläsas då en normal tagg är borta, en extra kom- mit till etc. ELEKTRICITET kontra METKROK I Tyskland ha anställts omfattande försök med att fånga fiskar me- delst elektrisk ström. Närmast konsta- terades hur strömmen inverkar på fisken. Växelström skapar muskelkramp, lik- ström verkar olika, beroende på om strömmen går igenom fiskens kropp framifrån eller bakifrån. I det förra fal- let är fisken mera mottaglig för retningar, i det senare framkallas narkos. Vid för- söken använde man järnplåtsbeslagna bräden som elektroder. : Den positiva flöt på vattenytan, medan den negativa gled fram efter dammbottnen, «Strömmen >