SÄCKEN FYLLES MED LUFT Att tumla om i svalkan- de sommarböljor med ”surfing-ballongen” är en verklig upplevelse och ger en extra fläkt av spänning över badet. na för soffan liksom stöden för ryggstö- det försedda med urtag passande till soffans järnstomme. Ryggstödet blir härigenom icke fastsatt i något fixerat läge, utan följer i viss mån soffans gungande rörelser. För att ryggstödet skall få en något bakåtlutande ställning monteras ett par extrakedjor för hållan- de av detsamma enligt vad som framgår av bilderna. Den färdiga järnställningen grundas och målas därefter med lackfärg under det att samtliga trädetaljer fernissas med ljus oljefernissa. Om man så vill, kan soffan förses med tak av markis- väv, som monteras fast på järnstativets överdel. Vidare kan man binda fast mjuka dynor på soffan såväl som på ryggstödet. Gör livet vid badstranden litet gladare! pa är hälsa, och vem tycker väl inte om att tillbringa några härliga tim- mar vid havs- eller sjöstranden eller överhuvudtaget där några badmöjlighe- ter finnes? Den yngre generationen tycker dock i de flesta fall knappast om att tillbringa sin tid vid badstranden i lugn och stillhet, utan den vill i stället rasa ut ordentligt och få kompensation för allt stillasittande under de långa höst- och vintermånaderna. En sak, som vunnit många pojkars och flickors gillande, är ”surfing-bal- longen”, som lämpar sig särskilt väl vid havsstränder med rikliga vattenvågor. ”Ballongen” består helt enkelt av en säck i ungefärligt format 120X180 cm, gjord av något tättvävt tyg. Sedan säc- ken doppats i vatten — varigenom tyget gjorts lufttätt — fylles den med luft ge- nom att man håller säckens öppning mot vinden — se bilden! Därefter knyter man till öppningen med ett starkt snöre, och ”ballongen” är klar för användning. 18 TEKNIK för ALLA 8/6 1945 Man vadar ut i vattnet så långt man kan med påsen i släp och kastar sig där- efter på den mjuka ”surfingbrädan” som föres mot land av vågorna. Detta är ett roligt tidsfördriv och kan an- ordnas som en tävling om deltagarnas antal är tillräckligt stort. Ett annat intressant tips — som bäst lämpar sig för mindre vattendrag — il- lustreras överst på motstående sida. Man spänner helt enkelt en kraftig stålwire mellan ett par träd — på vardera sidan om stranden — och låter wiren få en lutning av omkring 5 å 10 grader. In- nan stålwiren fastspännes, skjuter man på ett järnrörsstycke av omkring 50 ecm:s längd på densamma. För att upp- nå en lätt gång, kan man fylla röret med konsistensfett samt binda över rör- ändarna med läder — se skissen. På detta sätt får man en förstklassig rutschbana, med vars hjälp man efter behag kan svepa över vattnet för att se- Tyget göres lufttätt genom att doppas i vattnet. dan släppa taget för dykning i vattnet. Som bilden visar drages röret till ut- gångsläget medelst ett vid rörändan fastsatt snöre. Den rullande tunnan är också en om- tyckt vattensport — se motsvarande målas med båtfärg eller fernissas, se- dan man slipat bort alla skarpa kan- ter och ojämnheter med sandpapper. Vattentornéring är ett annat roligt tidsfördriv. Det består av två flottö- rer, vardera tillräckligt bärkraftig för en person. Spelet består i att en per- son tar plats på vardera flottören för- sedd med var sin kombinerade paddelåra och stötstång. Det gäller nu vem av deltagarna som kan knuffa ner den and- re från dennes flottör. Den, som trillar 1 vattnet först har naturligtvis förlorat — och så kan spelet börja omigen. Flottörerna tillverkas av vanliga brä- der, som sågas och limmas ihop medelst kallim i sektioner, för erhållande av den cirkelrunda formen. Efter hoplimningen avhyvlas ytterkanterna, så att en full- komligt rund form erhålles på flottör- stommarna. För att förstärka stommar- nas konstruktion bör man förse dem med tvärgående stag enligt skisserna. Som den nedre detaljskissen visar bör man förse flottörerna med hål, så att eventuellt vatten kan avtappas sedan pluggen borttagits. Skruvöglan är av- sedd att sammanbinda flottörerna sins emellan, så att de icke kunna avlägs- na sig alltför långt från varandra. Vid montering av tvärstagen bör tillses, att hörn på stagens ändar bortsågas — detta för att möjliggöra vattnets av- tappning från alla sektionerna genom avtappningshålet. De plana sidoytorna kunna tillverkas av ca 8—10 mm tjock plywood eller 1/8” hård masonite. I det senare fallet bör dock tvärstagens antal ökas, så att nödvändig stadga er- hålles. Masonite- eller plywoodskivorna skru- vas fast vid stommarna sedan man fer- nissat samtliga ytor invändigt med nå- gon god oljefernissa. Slutligen fernis- sas eller målas flottörerna även utvän- digt för att motstå vattnets inverkan. De kombinerade årorna-stötstängerna skiss! Det gäller att hålla sig ovan- på tunnan, och det är minsann inte alltid så lätt som man tror vid för- sta påseendet. Den använda «tunnan bör vara rätt stor, och för att hindra dess bortdrivande kan man hänga upp den på ett par ”lagerbockar”, som drivas ned i sjö- botten sedan en lämplig axel mon- terats i tunnans centrum enligt bil- den. Tunnan bör Rullande tunnan och det roliga våttentor- nérspelet ger tillfäl- len till kämpaglada lekar som Ni kom- mer att minnas långt in i vinterkvällen.