holm. Man arbetade dels i två källar- rum på Jungfrugatan, dels i tre kon- ' tors- och laboratorierum, som upplätos av Tekniska högskolan. Materialet för undersökningarna fick man hämta i ett förrådsskjul ute vid Hornsberg. Under dessa något splittrade förhållanden ar- betade institutet tills det på vårsidan i år kunde flytta in i eget hus. Det är ju klart att detta alltigenom är ett betonghus, och som sådant ut- satt för plastisk deformation i den kä- rande konstruktionen. — På institutets forskningsprogram står också studiet av betongens plastiska egenskaper, varför 4 — TEKNIK för ALLA 20/7 1945 man vid byggnadens planering beslöt att låta hela huset utgöra en ”försöks- platta”. För den skull har man i vissa bjälklagsplattor och väggar redan wid uppförandet ingjutit ett antal tryckmä- tare av speciell konstruktion, vilka an- slutas till mätkablar, som i sin tur kopp- las till avläsningsinstrumenten. En sådan tryckmätare fungerar på följande sätt. Den består av en cylin- derformad stålring, i vars inre tre spo- lar äro placerade. Två av dessa utgöra primärspolen, som matas från en ton- generator med konstant svängningsfre- kvens och strömstyrka; i den tredje spo- len, sekundärspolen, in- duceras en spänning, som förstärkes och jämföres med en normalspänning, kalibrerad mot hela mät- cellens belastning eller spolarnas förskjutning. Förloppet är ju nämli- gen det, att när mätcylin- dern deformeras under trycket av den yttre be- t Ovan (t v.) Tammannugnen i grovkemiska laboratoriet. Man kommer där upp till en tem- peratur av 2000? på 15 min. Därunder: Ett hörn av gjut- hallen med det glasinramade mätgalleriet på väggen till hö- ger. Under galleriet sitta kopplingsplintar i väggen, dit mätapparaterna vid provkrop- parna på golvet anslutas, var- efter avläsningarna ske i det skyddade galleriet. Den låd- formiga apparaten till höger på bilden används för under- sökningar av detonationsvå- gens inverkan på friskluftven- tiler i betonggjutna skydds- rum och Dbunkers vid bomb- krevader. I fysikaliska avdelningens stora experimentsal gör man bl..a. undersökningar av le- rors egenskaper. Här är en liten provkropp av lera ut- satt för vridande krafter och sedan dessa upphört att ver- ka, kan man avläsa uppgif- ter om lerans elasticitet m. m. lastningen, ändras spolarnas inbördes läge, varför den i sekundärspolen indu- cerade spänningen i sin tur ändras. Tryckmätarna, d. v. s. de cylinderfor- made ringarna, ha avpassats så att de ha samma deformationsmodul som ett 2 stort stycke sten av normal håll- Själva byggnaden vore värd ett gan- ska digert kapitel; man är frestad att använda den något slitna klichén genia- lisk om dess planering och konstruktion. Först och främst konstaterar man att den är byggd med stora utvidgningsmöj- ligheter och så, att kommande tillbygg- nader kunna göras med minsta möjliga derangering av den ursprungliga bygg- nadskroppen. Varje möjlighet eller kan- ske rättare snart sagt varje framtida behov är förutsett. Så t. ex. har själva tomten disponerats så, att de olika av- delningarna ha goda expansionsmöjlig- heter. - Trapplan och trappor, vilka i konstruktivt hänseende utförts som kon- soler, äro sammangjutna med trapp- husets betongväggar och i dem ha ur- sparingar gjorts så att en kommande påbyggnad <avse- värt underlättas. Takplattan över trapphuset utgöres av armerade Sipo- rex-balkar, som lätt kunna avlägs- nas vid påbygg- nad. Likaså finns redan nu bjälk- laget för en kom- mande övervåning; det fungerar f. n. som tak för bygg- nadens nuvarande övervåning. En byggnads- tekniker hittar många andra hbe- tydelsefulla detal- jer i konstruktio- nen, men en redo- görelse för dem skulle som sagt kräva mer utrym- me än som här står till buds. Där- emot är några ord på sin plats om de speciella arrangemang, com måst vidtagas med hänsyn till byggnadens ' laboratoriekaraktär. Institutet arbetar på tre avdelningar, en kemisk, en teknisk och en fysikalisk. Den senare är den största och viktiga- ste, vilket beror på att cementens kemi- ska förhållanden sedan länge varit före- mål för forskning och likaså har be- tongens tekniska utnyttjande sedan kan- ske ännu längre tillbaka varit föremål för ingenjörernas intresse. -Men bryg- gan mellan de båda forskningsavsnitten har saknats och såväl cementens fysi- kaliska struktur som betongens upp- byggnad och funktion i anslutning här- till ha utgjort praktiskt taget okända områden. Att så varit fallet beror inte på något förbiseende, det är i stället så att det är den nyaste utvecklingen av de tekniska mätningsresurserna först nu som möjliggjort angripandet av pro- blemen. Det är därför glädjande att konstatera att Sverige med detta nya