Så här kommer det att se ut en vacker sommar- dag, då Ni sätter i gång Er nybyggda ”Hydromo- bil” till söndagsfiskarnas häpnad! JOREY många olika sätt och med användande av de mest olika material. De flesta komma nog att föredra den träkonstruk- tion, som ingående beskrives och illu- streras i följande arbetsbeskrivning. Ka- binen är vid detta alternativ klädd med og — liksom modellflygplan i allmän- et. De, som äro mera intresserade av me- tallarbeten än snickeri, kunna dock med fördel utföra arbetet i metall, t. ex. aluminiumplåt. Med hänsyn till att alu- minium måste nitas eller svetsas vid skarvställena, kan man utan olägenhet använda sig av mässingsplåt, som lödes vid skarvställena på vanligt sätt, varef- ter det hela avputsas och lackeras. Vil- ket alternativ man än väljer, är det av största vikt att måttuppgifterna följas med största noggrannhet. Hydromobilens form är nämligen utexperimenterad ge- nom praktiska prov, varför bästa resul- tat erhålles genom att icke ändra några väsentligare detaljer i fråga om mått- sättningen. Förutom de tre i inledningen nämnda användningssätten, nämligen till sjöss, på land och på is och snö, kan hydromo- bilen även apteras med vingar, så att den kan användas som flygplan. Detta alternativ förutsätter emellertid, att rik- tigt proportionerade vingar resp. andra till ett flygplan hörande delar, anbring- as på rätt sätt. Dessa detaljer komma icke att beröras i följande arbetsbeskriv- ning, utan det gäller här för alla in- tresserade att själva gå på i ullstrum- porna och visa, vad de kunna åstadkom- ma med eget initiativ och skicklighet. I nästa avsnitt kommer den fullstän- diga arbetsbeskrivningen åtföljd av en mängd ritningar över samtliga detaljer. Innan dess är det klokt för alla intres- sérade att först och främst anskaffa mo- tor med propeller samt en god verk- tygsutrustning, om den icke finns för- ut. Och sedan är det bara att sätta i gång, först med materialinköp — och sedan med det intressanta byggnadsar- betet! Alltså: på återseende! Mr Hobbys campingråd! är man campar vid stranden av en sjö, kan det vara fördelaktigt att ha ett ställe, där fångad fisk kan förvaras. Ett praktiskt sätt är att slå ned spetsa- de träpålar i sjöbottnen — se figuren — och binda ihop dem medelst järntråd. På detta sätt bildas en inhängnad, vari- från fisken ej kan taga sig ut. Man måste dock se. till, att mellanrummen mellan pålarna ej är så stort, så att de mindre fiskarna kunna komma igenom. Vid stranden gör man klokt i att bygga upp en vall av sten, så som den lilla de- taljskissen visar. Inhängnaden göres ej större än nöd- vändigt, beroende på det fiskantal och deras storlek, som man beräknar förvara. Hur ni håller fisken färsk! DETALJ AV STRAND PARTI Under denna rubrik vill TfA bidraga till att kontakten hobbyisterna emellan knytes fastare, bl. a. genom att vi få lära känna var- andras arbetsmetoder. Var och en ha vi ja vårt lilla knep för att komma tillrätta med olika situationer, men låt dem inte längre bli en hemlighet utan lär bort de gjorda er- farenheferna och lär själv av andras metoder. Verkligt goda förslag — insända av läsekret- sen — komma att honoreras. Skriv hobbytips på kuvertet, som adresseras till Teknik för Alla, Box 3137, Stockholm 3. Tennlödning På tal om tennlödning avfärdas ofta detta arbete alltför lättvindigt av hob- byisten. Det kan därför vara på sin plats att med lång yrkeserfarenhet som grund lämna några enkla råd i denna sak. Främst vill jag då säga något om lödsyran. Detta gamla lödmedel är och förblir det bästa vid tennlödning av me- tallvaror. Denna syra tillverkas enligt följande: Tag en glasburk, som rymmer 1/3 liter, fyll denna till en tredjedel med rå saltsyra och ställ glasburken utom- hus, ty gaserna från syran är ej bra för hälsan. Klipp små bitar av en zinkplåt och lägg ned dessa i syran. Denna kom- mer nu i en skenbar kokning. Upprepa förfarandet tills syran ej förmår lösa mera zink. Den är då färdig att som lödsyra slås upp i en liten flaska med etiketten lödsyra. Nästa steg blir att skaffa ett bra tennlod. Vi anskaffar en kvantitet rent tenn (Om detta är svårt att få tag i kan man använda en nedskrotad tennskål eller dylikt) samt ett stycke bly. Vi vä- ger tennet och blyet var för sig och hop- smälter i en plåtburk 2/38 tenn och 1/3 bly. När blandningen smält upphälles den på ett kallt järn eller i ett lämpligt göt av järnplåt. Och nu har vi ett gott lödtenn. Vad vi därefter behöver är en skava- re. Detta är ett verktyg, som är bra vid många hobbyarbeten, och tillverkas av en ca 10 cm lång trekantfil. Från spet- sen räknat och en tum uppåt bortslipas kuggningen mot en smärgelskiva så att tre skarpa eggar uppkommer. Nu har vi ett ypperligt verktyg till att skava rent och befria lödställenas ytor från oxid och andra ev. föroreningar, som hindrar lödningen. Och så några ord om lödkolven. Ofta ser man hur hobbyisten försöker löda ett stort värmeslukande föremål med en för liten kolv eller omvänt. Man bör komma ihåg att den i kolven magasine- rade värmen skall räcka till att värma upp lödstället till tennets smälttempera- tur. Om icke detta iakttages, uppstår s.k. ”kallödning”, vilken är ohållbar. Anpassa därför kolvstorleken efter fö- remålet. Kolvens arbetsbana skall vara väl förtennad och gnidas ren mot en bit salmiak. Kolven får ej bli rödvarm ty dess arbetsyta blir då förstörd och mås- te filas om. Då man arbetar med radio eller andra (Forts. på sid. 35.) 17 20/7 1945 TEKNIK för ALLA