Be ' I TLL gLÄDANAN NANA TfA:s möbelserie börjar med: ETT KOMBINERAT TE- och SYBORD Som vi i förra numret utlovade startar TfA härmed den av läse- kretsen efterlängtade möbel- och heminredningsserien. Den är utar- betad av ing. Ulf Cronberg, vilket garanterar ett förstklassigt till- mötesgående av läsekretsens önskemål. tt tebord, också tjänstgörande som sybord och trots detta ej klumpigt, som så ofta många kombinationsmöb- ler äro — en möbel, som dessutom är lätt att tillverka — det bör väl vara ett fynd för den händige amatör- snickaren. Ett sådant ”tesybord” visar ritningen på sid. 19. — Bordsskivan är delad på mitten och utförd så, att de båda halvorna äro utdragbara. På så sätt blir sybordsutrymmet under bords- skivan åtkomligt. Bordet är försett med en extra insatsskiva, som passar i mel- lanrummet mellan de båda utdragna ski- vorna. Därigenom kan man få en bord- yta, som är över en meter lång (och en halv meter bred). Insatsskivan kan ock- så användas som bricka. Bordet tillverkas enklast av furu eller ännu hellre av björk. — Benen göras av 174 X 14” virke, Sidstyckena, som sko- la bilda sidor till sybordsutrymmet, gö- ras lämpligen av 3 X 12” virke. De fäl- las in i benen och limmas fast (se sek- tion AA och vy B—B). På långsidor- nas insidor skruvas ett par ribbor, 10 X 10 mm, fast. På dessa skola de skjutbara skivornas beslag glida. Därefter tillsågas de korsade ribborna, som utgöra stöd för benen (streckade på ritn. 4). De göras lämpligen av 4 X 4” virke och skola ha en totallängd av c:a 730 mm. Ribborna skola tappas och limmas i benen (se vy B—B) och fällas in i varandra halvt i halvt på mitten. — Därefter tillverkas bordsskivorna, lämpligen av 10 mm ply- wood. Kantlisten sammansättes för en- kelhetens skull av två ribbor, en 20 X 10 mm och en 10X10 mm (se sektion A—A) samt geras i hörnen. Insatsski- van tillverkas på samma sätt. men för- ses med list endast vid kortsidorna. På insatsskivans undersida fästas fyra små tappar, försedda med filtskoning (detta framgår av vy C—C, där den övre fi- 18 TEKNIK för ALLA 2/3 1945 guren visar skivan sedd underifrån). Tapparna placeras så, att de dels hålla kvar skivan i rätt läge, då den användes som förlängningsskiva mellan de båda utdragna ordinarie bordsskivorna, dels så, att den ligger kvar på de korsade rib- borna (se ritn. 1 och 2), där den har sin plats, då den ej användes. — Bords- skivorna skruvas nu fast på sina plat- ser genom vardera fyra beslag (detalj D. Se även sektion AA och vy B—B samt ritn. 5). Beslagen justeras så att skivorna löpa lätt. De två yttre besla- gen i var skiva fästas så, att de utgöra stopp för skivorna i det läge, då mellan- rummet mellan dem är lika med insats- skivans bredd (360 mm). Lämpligen bö- ra de båda utdragbara skivorna förses med någon slags låsanordning, t. ex. en liten hasp, så att de i inskjutet läge kunna låsas i förhållande till varandra. — Slutligen tillverkas sybordsinredning- en: Den göres av 5 mm plywood. Fack- väggarna (se ritn. 5) stiftas och limmas fast på bottenskivan, vilken försetts med urtag i hörnen för benen, varpå det hela sättes in i sybordsutrymmet underifrån, där bottenplattan stiftas fast. Man bör iakttaga att fackväggarna ej göras så höga, att de låsa bordsskivornas beslag. — Därefter förses tebordet med lämpli- ga hjul (kunna köpas i varje välsorte- rad järnhandel) och är så klart för yt- behandling. Sedan bordet noga avputsats betsas det i önskad färg, slipas lätt med stålull och cellulosalackeras sedan minst två gånger. Därefter bör man matta ner ytan med stålull. Därigenom erhålles en diskret ”sidenglansyta”, som utom sitt fördelaktiga utseende dessutom besitter den egenskapen, att den ej är så känslig för repor som den helt blanka ytan. Ulf Cronberg. STÄLL för PARAPLY och GALOSCHER. I detta idealiska ställ kan paraplyer och bot- tiner rinna av utan att det blir vattenpölar På ställets botten ligger en på golvet. — SE 24 plåt med upp- vikta kanter. Denna går att taga bort och göra ren vid be- OV.; Måterialet ut- göres av furu- virke och detta köpes färdig- hyvlat. De olika bitarna avtagas på längden och bredden som ritningen visar. De :Hborisontalt liggande bitar- na a infälles i ståndarna b. Formen på stån- darna göres me- delst såg och TT fil. Själva urtagningen i bottenplattan c sker med hjälp av såg och stämjärn. De olika sammansättningarna limmas och skruvas. Detta måste göras omsorgsfullt för att ställ- ningen ska bli stadig. Med hyvel och sand- papper putsas stället ordentligt, tag bort alla skarpa kanter. När träarbetet är färdigt, lin- oljas och fernissas alltsammans. På bottenplattan skall en plåtbricka ligga, fig. d. Denna göres sedan stället blivit klart och bestämda mått kan erhållas. Kanten på plåten Vikes upp 8—10 mm., detta kan ske över en skarp kant. Alla kanter böra lödas. Stället blir snyggare om plåten målas med benvit färg. i G