Tidskrift för antropologi och kulturhistoria utgifven av Antropologiska sällskapet i Stockholm / 6 (1873-1877) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessa former finnas jemte hvarandra i alla verldsdelar, utom i Afrika,
hvars innevånare uteslutande voro långhufvade[1].

Genom mätning af vissa vigtigare afstånd och omkretsar å kraniet
— sådana mätningar hade redan förut af flere kraniologor försökts,
fastän ej med anmärkningsvärd framgång — ville han faktiskt
ådagalägga likheter och olikheter i de skilda folkstammarnas kranier.

Bild 5. Hufvudskål af en svensk (man) sedd rakt från sidan (1/3 nat. st.) M. t. Ansigtsprofilen är rät = ortognatisk. Den å bilden dragna raka linien angifver horisontallinien (se nedan).

Och dervid tillämpade han, särskildt för angifvande af förhållandet
mellan längd och bredd, en reduktionsmetod, som sedan befunnits
mycket praktisk och värdefull för anställande af jemförelser mellan
olika kranier och kranieserier, i det han satte längden konstant
= 1000 och genom enkel räkning erhöll breddens proportionela
siffra. Sålunda fann han hos svenskarna hufvudskålens längd, i
medeltal beräknadt, förhålla sig till bredden såsom 1000 till 773

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>