Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verldsomsegling Scherzer och Schwarz anstält en mängd
mätningar å lefvande individer af åtskilliga raser. Kopernicki har arbetat
med slavernas och zigenarnas hufvudskålsform o. s. v.
I Schweiz hafva His och Rütimeyer anstält utförliga
undersökningar öfver de der förekommande kranieformerna, hvilka de
ansett kunna samtligen återföras till några bestämda stamtyper. Aeby
har, om också ej med afgjord framgång, sökt gifva nya uppslag
i kraniologien, särskildt för kraniemätningen, hvarvid han utgått från
kraniebasens längdlinie såsom en fix linie.
I Vest-Tyskland har Lucæ gjort sig flerfaldigt förtjent att i
kraniologiens analer nämnas, ej minst genom införande af den
geometriska metoden för kraniers afbildning, i stället för den eljest
brukliga perspektiviska.
I södra Tyskland har framför alla Ecker verkat för
antropologiens och äfven särskildt för kraniologiens förkofran och har sjelf
med flere vigtiga arbeten riktat denna vetenskap. Sålunda har han
uppdagat väsentliga, förut förbisedda karakterer för qvinnokraniet,
nämligen dess, synnerligen i parietalregionen platta hjesstak med
skarp afsats mot panna och nacke, hvarjemte han i samband dermed
påpekat, att hos sådana raser, der det manliga kraniet eger en sagittal
ås, saknas denna hos qvinnan — ett förhållande, som vi i djurriket
på sätt och vis återfinna i så skarpt utpräglad grad hos sjelfva
gorillan m. fl. Genom ett arbete öfver den olika krökningen af
hufvudskålsröret och hufvudets olika ställning på ryggraden hos negern och
européen bekräftade han, att nackhålet hos negern låg längre bakåt
än hos européen, visade, att det bildade en större vinkel med
horisontalplanet hos den förre än hos den senare, att negerns
nackhålskondyler skjuta längre ned, och att vinkeln mellan undre och bakre
kranieytan hos negern infaller redan vid kondylorna, hos européen
deremot vanligen vid bakre kanten af nackhålet. Men han
ådagalade derjemte, att negerns hufvudskâl (»hufvudskålsrör») är krökt
vida mer framåt och nedåt än européens, en karakter, hvilken, enligt
Ecker, utgör en rasegendomlighet för negern och närmar honom mer
till djuren. För att vinna detta resultat var det nödvändigt att
bestämma hufvudets normala ställning å ryggraden, d. v. s.
det hvilande läge hufvudet intager vid upprätt kroppsställning och med ögonen
riktade rakt framåt. Ecker bestämde detta läge i tvänne fall,
nämligen å liken af en neger (B. 12) och en europé (B. 11). Han fann, att
dervid en linie i sådan ställning dragen horisontelt från
nackkondylernas undre kant framåt hos européen (en 22:årig tysk flicka) träffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
