Tidskrift för antropologi och kulturhistoria utgifven av Antropologiska sällskapet i Stockholm / 25 (1873-1877) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämda anatomiska punkter. Såsom utgångspunkt för mätningen
måste man taga hufvudets horisontalställning, d. v. s. med ofvan
gifna linie från öronöppningens midt till nedre orbitalranden såsom
horisontallinie. Kraniets största längd bör hädanefter mätas
parallelt med horisontalplanet, största bredd äfvenså, och största höjd
lodrätt mot detsamma, der de utfalla störst; således t. ex. höjden
oberoende af nackhålet och dess kant o. s. v.; man bör äfven
angifva, hvar bredden skär längden och höjden, och detta i bråkdelar
af endera utaf dem. Alla af andra författare hittills offentliggjorda
mått och mått-tabeller äro, enligt Ihering, af intet värde.

Med betraktande af förhållandet såväl mellan längd och bredd
som mellan höjd och bredd föreslår han följande indelning af
kranieformerna:

	Längdbreddindex under 72.	Längdbreddindex 72—79.9.	Längdbreddindex 80.0 och deröfver.
Breddhöjdindex under 100	Platydolikocefal.	Platymesocefal.	Platybrakycefal.
Breddhöjdindex 100 och deröfver	Hypsidolikooefal.	Hypsimesocefal.	Hypsibrakycefal.

Såsom kraniologiens mål uppställer han dels att bestämma
medelformen för hvarje folkstams kranier, dels att finna de gränser, inom
hvilka hvarje enskildt mått vexlar hos de olika stammarna.

Men kraniologien är blott en hjelpvetenskap till antropologien
och kan ej gifva en indelningsprincip för egentlig etnologisk
klassifikation; kraniets form duger dertill, om än mer än språket, dock
lika litet som hårets beskaffenhet, hudens färg m. fl. dylika
egenskaper hvar för sig. Det är karakterernas summa, som leder till ett
naturligt system. Hittills utgör, enligt Ihering, den Retzius’ska formeln
för hufvudskålens längdbreddförhållande det enda positiva resultat,
som den etnologiska kraniometrien har att uppvisa, men prognatien,
mätt efter profilvinkeln, torde blifva af motsvarande betydelse[1]. —

Innan vi söka göra en sammanfattning utaf de verkliga
resultaten af de senaste femton årens, nu i största korthet refererade arbete
inom kraniologiens område, blir det nödvändigt att något granska de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>