Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synes således, så vidt tabellen ger vid handen, framgå, att
kraniebasen med sina vinklar är underkastad så stora individuela
vexlingar, att man näppeligen skall kunna deri finna
några i ringaste mån konstanta förhållanden.
Det återstår oss nu att undersöka, huruvida i nackhålets riktning
och särskildt i dess förhållande till basalliniens riktning någon
lagbundenhet eger rum. Vi ha dervid att taga i betraktande
Daubentons vinkel, Brocas andra occipital- och samma forskares
basalvinkel. Daubentons vinkel ger oss för det första ej obetydliga
vexlingar (hos svenska män från —10° till +5, hos finnar från —2 till
+13, hos malajer från —2 till +13 o. s. v.). Samma är förhållandet
med Brocas andra occipitalvinkel (hos svenska män från 1,5°
till 16°, hos finnar från 9° till 22°, hos malajer från 10° till 24°,
hos alfuruer från 5° till l7° o. s. v.). Och slutligen hos Brocas
basalvinkel se vi en föga mindre betydlig vexling (hos svenska
män från 3° till 23°—24°, hos finnar 12°—30°, hos malajer 14°—34°,
hos kanaker 29°—45°, hos nyholländare 22°—31° o. s. v.). För större
åskådlighets skull bifogas här bilder af de båda kanakkranierna (B. 18
och 19).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>