Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om något resultat för den antropologiska forskningen på detta sätt
skall vinnas, måste man handla snart, enär uppblandning och
omflyttning försiggå redan mångenstädes, inom kort kanske öfverallt, med
jernvägsfart. Bland kulturfolken amalgameras folkstammarna alltmer
med hvarandra; har man ej förr, än detta fullständigt skett, lärt
känna deras ursprungliga raskarakterer, blir detta evigt omöjligt.
Många af naturfolken utrotas och försvinna, och en tid skall varda,
då våra efterkommande skola utgjuta hårda förebråelser öfver oss,
om vi ej åtminstone åt minnet bevarat dessa folks rasegendomligheter
och karakteristiska drag. Det är äfven ganska antagligt att —
så snart våra kulturfolk kommit till full insigt om betydelsen af det
närmare utforskandet af menniskoraserna, deras psykologi,
etnografi, naturalhistoria, deras likheter och olikheter, deras härstamning
och slägtskap m. m. — regeringarna och vetenskapernas öfriga
gynnare komma att uppmuntra och lemna understöd åt sådana
undersökningar och expeditioner, liksom de ofta förut bidragit att utrusta
forskningsresor för andra vetenskapliga ändamål. Dylika expeditioner
kunna visserligen vara kostbara och mödosamma, ja äfven farliga,
och forskaren får vara beredd på att möta svårigheter af
mångahanda slag, men det veta vi af vetenskapernas historia, att
vedermödor och hinder ej förmå afskräcka den, som har ett mål i sigte
och som vunnit öfvertygelse om vigten af att nå detta mål. Då
skall ock hufvudskålens formolikhet hos de olika raserna komma
att utgöra ett af de vigtigare undersökningsmomenterna, och i
samband med utrönandet af den öfriga kroppsbygnaden skall kraniologien,
så hoppas vi åtminstone, kunna gifva säkrare och betydelsefullare
bidrag till kännedomen om raserna och till deras naturliga
systematik än hon hittills, för mycket isolerad och stödjande sig på
ett alltför sparsamt och tvetydigt material, förmått att gifva.
Af hvad som nu i korthet blifvit yttradt, framgå några af de
sätt, på hvilka kraniologien och dermed antropologien i sin helhet,
enligt min åsigt, har att arbeta. Mycket kundo här vara att tillägga.
Framför allt kan ej nog betonas, att ett åtskiljande och fastställande
af manliga och qvinliga kranieformer, ej blott i allmänhet utan
särskildt hos de olika raserna, är af nöden. Vidare är det af stor vigt
att närmare lära känna de förändringar hufvudskålen undergår under
sin tillväxt. Så tålamodspröfvande det ock må vara att hos samma
individer söka följa denna dess tillväxt och formförändringar, skulle
dock ett sådant arbete, fortsatt under några decennier och utfördt
med lämplig metod, vara värdt allt erkännande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
