Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökningar torde böra företagas dels å kranier af individer, hvilkas
härkomst, ålder m. m. kunnat bestämmas, dels, och detta i stor
skala, å lefvande individer.
2. Af synnerligt intresse är det att lära känna, i hvad mån och
under hvilka förhållanden en blandning af olika hufvudskålsformer
uppstår, äfvensom i allmänhet att utreda lagarna för arf af kraniets form.
3. Man bör hos de olika raserna söka få en närmare kännedom
om de formförändringar hufvudskålen normalt undergår under sin
tillväxt, från barn- ända till ålderdomen.
4. Man bör hos de olika raserna närmare undersöka
hufvudskålens könsolikheter och detta äfven i olika åldrar.
5. Man bör i samband dermed söka närmare fastställa, i hvilket
kön och i hvilken ålder hufvudskälen eger den för rasskilnaden mest
karakteristiska form. (Man torde med skäl kunna anse den
medelålders (35–50-årige) mannens hufvudskål bäst återgifva det för rasen
typiska, men denna åsigt bör faktiskt bevisas).
6. Af särkildt stor betydelse är det att få säker kännedom om
hufvudskålsformen hos sådana folk, som ännu ej undergått mycken
blandning (ss. t. ex. lappar, vissa samojedstammar, eskimåer, många
af Oceaniens folk o. s. v.). Hos dem kan studiet af hufvudskålens
utveckling och könsolikheter lända till vigtiga resultat.
7. Man bör fortsätta samlandet af de i gamla grafvar, i
bengrottor och äldre (qvartära och tertiära [?]) jordlager befintliga
menniskokranier, men med större kritik och mindre förutfattade idéer,
än hvad hittills skett, företaga undersökningen af dem samt ej för
tidigt bygga allmänna slutsatser på de skenbara undersökningsresultaten.
Ett ensamt eller ett fåtal kranier, och än mer en underkäk,
ett pann- eller hjessben o. d. böra och kunna ej, såsom hittills
alltför ofta händt, ge anledning till vetenskapliga slutsatser och
doktriner, ty deraf lider den verkliga vetenskapen skada.
8. Först efter det de flesta af ofvannämnda undersökningar
blifvit utförda, kan det blifva möjligt att med någon säkerhet
fastställa karaktererna för de olika rasernas hufvudskålsform; att
fastställa och åtskilja raserna sjelfva torde ej böra ske allenast på
grund af kranieformen, utan böra dervid alla vigtigare kännetecken
(det öfriga skelettets, hjernans, hårets, hudens, ansigtsdragens m. m.
beskaffenhet) tagas i betraktande — och detta blir en af framtidens
vigtigaste uppgifter för den antropologiska forskningen.
| ———————————————————— Stockholm, Central-Tryckeriet, 1874. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
