Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Antropologiska Sällskapets Förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTROPOLOGISKA SÄLLSKAPETS FÖRHANDLINGAR.
11
jade föredrag om »Hällristningarna i Skandinavien». Att flertalet af dessa
tillhör .bronsåldern, torde framgå af de skäl, som förra gången anfördes;
och troligen begagnades denna bildskrift både under förra och senare
delen af perioden. Då de sista årens undersökningar hafva gjort det
sannolikt, att hufvudma8san af Sveriges befolkning under stenåldern och
bronsåldern tillhörde samma folk, framställer sig lätt den frågan, om detta folk
redan före stenålderns slut förstått att genom bilder inhuggna i stenhällar
bevara minnet af vigtiga händelser. Erfarenheten från Bretagne, de
bri-tiska öarne och från flere länder i Nya Yerlden visar, att stenåldersfolk
kunna utföra sådana arbeten och lära sig begagna ett sådant slags
bildskrift. I Skandinavien finnas visserligen sådana figurteckningar å några
stenar, som bilda taket eller väggame i grafkammare från stenåldern; men
det torde ännu icke kunna med visshet afgöras, om dessa teckningar äro
samtida med grafvens uppförande, eller om de tillkommit efter stenålderns
slut. — Hällristningar äro talrika i Bohuslän och Östergötland ; dessutom
äro sådana kända i Skåne samt några fä i Blekinge, Dalsland, Venniand
och Upland. Äfven i Ångermanland och Jemtland äro, vid två forsar,
dylika ristningar kända, hvilka möjligen höra till samma kulturperiod som
de i södra Sverige. 1 Norge har man, i synnerhet under dø senare åren,
funnit ett stort antal hällristningar, de flesta i Smålenenes amt. Utom
den Skandinaviska halfön äro egentliga hällristningar (d. v. s. bilder på
bergshällar) mycket sällsynta i Europa. I andra verldsdelar äro dock
sådana kända, t. ex. i Austialien och på de vestindiska öarna. Äfven i Asiens
gamla kulturländer finner man flerestädes skildringar af forntida furstars
bedrifter inhuggna i bergshällar; de äro framstälda dels i bilder, dels i
skrift, såsom t. ex. å den bekanta klippväggen vid Bisutun. I Irland,
Bretagne och andra europeiska länder ser man ofta figurer inhuggna i
stenhällar, som bilda väggar, tak eller dörrar i grafkammare; äfven i Sverige
äro några dylika minnesmärken anträffade, af hvilka Kiviksgrafven i Skåne
är den mest berömda. Slutligen påpekades den stora betydelse
hällristningarnas bilder hafva för vår kännedom om den nordiska bronsålderns
kulturförhållanden.
Under den diskussion, som uppstod med anledning af detta föredrag,
fäste herr Torell uppmärksamheten på en vid Ravenna funnen sten, som
varit utstäld vid den arkeologiska kongressen i Bologna år 1871. På
denna sten är bland annat ett fartyg framstäldt, hvilket, att dömma efter
den teckning af stenen, som tal. sett, och som han hoppades kunna vid
nästa sammankomst framlägga för sällskapet, mycket påminner om
fartygen å de svenska hällristningarna, särskildt å dem i Östergötland. Denna
omständighet, och den likhet, som syntes förefinnas mellan de italienska
gondolerna och farkosterna å de nordiska hällristningarna, kunde möjligen
häntyda på, att den nordiska bronskulturens ursprung vore att söka i
Medelhafsländerna, och att denna kultur från Italien småningom utbredt
sig utefter Europas kuster till Norden, helst hällristningarna visade, att
det folk, som under bronsåldern bebott vårt land, varit väl förtroget med
sjön. Derjemte meddelade herr Torell, att han trodde sig kunna urskilja
tre olika typer bland de på hällristningarna afbildade skeppen: en allmän
i Östergötland, en i Bohuslän och en i Dalsland. — Herr H. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
