Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24
Bd I. Nr 13. — HJALMAR STOLPE.
Denna styrka är dåligt beväpnad och än sämre öfvad. Något slags
uniform eger den icke, utan samlingen är mycket brokig, och på
missionären Huo’s tid (1845) fanns i drägten intet annat, som angaf
krigaren, än ordet »soldata, måladt — på ryggen. I senare tid har
man börjat. ombilda hären efter europeiskt mönster, och i synnerhet
lära de under general Li-houng i Tien-tsin stående trupperna, hvilka
äro väl öfvade och beväpnade, bilda ett lysande undantag.
Ehuru krutet uppfanns långt förr i Kina än i Europa, först o da
kineserne dock ej att använda det annat än till fyrverkerier.
Kinesen är i grunden okrigisk och långt ifrån tapper, men hårdt
angripen och utan möjlighet att komma undan, kan han göra ett
förtvifladt motstånd. För att känna sig trygg, vill han gerna hafva
så många vapen som möjligt, och denna svaghet framträder i det
ytterst vanliga bruket, att hafva två svärd eller knifvar i en och
samma slida. Han fäktar skickligt med båda på en gång.
Befästningskon sten stod ännu vid de sista krigen ej högt. Dg
i fronten temligen starka skansarne voro vanligen öppna i ryggen
och de engelske och franske befålhafvarnes tilltag att rikta angreppen
mot denna svaga sida betecknades af kineserne såsom i hög grad
otillständigt och vittnando om feghet.
Vapen m. m. Väggskärm 45. a två par dubbelsvärd med
slidor; b enkla svärd med slidor; C två dubbelhuggare (slida
sak-nas); d fyra spjutformiga vapen af gammal modell, af hvilka två
med sabelformiga spetsar, ett i form af trespetsad gaffel och ett
med ett på tvären stäldt halfmånformigt eggjern i spetsen, alla,
tillika med C, tagna från en kinesisk sjöröfvare år 1852; © en
dubbelknif med slida; f ett sabelspjut och en relingsbössa med
lunt-an tänd ning, båda, likasom g en trekantig örlogsflagg med
drake och h en lång gul vimpel med påsydda blå, gammalkinesiska
skrifttecken, tagna vid intagandet af ön Tschu-san den 5 Juli
1840; i två delar af ett kinesiskt standar, tagna vid stormningen
af Kanton den 29 Dec. 1857; k båge med pilar; 1 båge med
gångjem på midten för att fällas ihop, samt pilar.
Skåp 18. a4 en soldatjacka af blått tyg, nedtill röd; i enligt
uppgift en tapperhetsmedalj af drifvet silfverbleck.
Vägg 24. a några soldatmössor.
Vägg 46. a och b två fotografier, visande det inre af
Tawø-kø-skansame vid Peiho-flodens mynning, strax efter deras
stormande af engelsmännen och fransmännen den 21 Aug. 1860.
Kinas sjömakt,som förr uteslutando utgjordes af fartyg, bygda
efter den egendomliga inhemska modellen, s. k. »djunker», är nu
fördelad på tre eskadrar, af hvilka Kanton-eskadern räknar 3 djunker
>OQle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
