Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ETNOGRAFISKA UTSTÄLLNINGEN. — TIBETANERNE. 77
och mellan dessa synes en mängd blå och röda skrifttecken, bland
hvilka man trott sig igenkänna birmanska bokstäfver; instrumentet,
med hvilket tatueringen utfördes, bestod af ett fint, spetsigt,
två-klufvet mes8ing8rör af fyra tums längd, föst i ett åtta tum långt
skaft af messing och jem, och färgämnena, som inneslötos mellan
instrumentets båda spetsar, infördes under huden medelst täta stygn
i denna, hvarigenom en häftig inflammation framkallades; om
tatueringen verkligen utförts i Birma och om afsigten dermed varit
straffj kan den näppeligen vara utförd af de ofvan nämnda
Naga-st am marne, hos hvilka tatuering är en utmärkelse, som blott
tillfaller den, som kan uppvisa en fiendes afskurna hufvud, lika godt
om det tillhört en man, en qvinna eller ett barn; de vanliga
medlen till erhållande af dessa troféer äro förräderi, lönnmord och
nattliga öfverfall och Naga-stammame äro derigenom sina grannars
plågoris; sedan gossen kunnat uppvisa ett hufvud och blifvit
tatuerad, anses han som man och får tillträde till rådsförsamlingen;
tatueringen synes för öfrigt hos stam marne icke sträcka sig
öfver hela kroppen.
Tibetanerne.
Det norr om Himälaja liggande berglandet Tibet, det största af
Kinas lydländer (omkring 14,700 sv. □-mil = 1,687,898 □-kilom.),
bebos af omkring 6 millioner invånare, som sjelfve kalla sig
-dschi och äro beslägtade med i sydvestra Kinas bergstrakter boende
Si-fan (jfr sid. 12); äfven det söder om Him ålaja liggande landet
Butan, och det i norr från Tibet liggande landet Tan-gut bebos af
samma folk, på senare stället dock blandadt med de gonom språk
och äfven till seder skiljde egentlige mongolerne (jfr sid. 8,
Ural-Altaiske mongoler d).
Tibetanernes språk är enstafvigt; de hafva en bokstafsskrift, som
är härledd ur den sanskritiska (Deva
Deras förnämsta näringsfång är boskapsskötsel och förutom
hästar, får, getter, nötkreatur och kameler hålla de äfven den
tibetanske grymtoxen, Tak, tam och använda honom både som dragare och
lastdjur, samt hans ragg till väfnader. Tillverkningen af
ylleväfha-der står högt och de tibetanska rökelsestängerna * och gudabilderne
* Närmast i anseende stå de kinesiska rökelsestängerna;
hufvudbestånds-delen i denna rökelse är tuggade växtdelar, som antingen erhållas ur kornas våm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
