Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. - Antropologiska Sällskapets förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTROPOLOGISKA 8ÄLLSKAPET8 FORHANDLINGAR.
15-
Herr Stolpe redogjorde derefter för de etnografiska förhållandena kring
Berings haf och skildrade företrädesvis seder och bruk hos invånarne på
de s. k. Aleutiska öame, på Kamtschatka och hos de vid Ishafvets knst
boende Yukagirerne. Med anledning af föredraget fördes en stunds
diskussion mellan herr Torell och föredraganden.
Sammankomst den Oktober 1877.
Herr H. Hildebrand förevisade några oslipade hålmejslar af flinta,,
hvilka anträffats vid Bjursele i Skellefte socken i Vesterbotten, på samma
ställe, der år 1830 ej mindre än 70 fullkomligt lika danade mejslar
träffades på en fots djup i jorden, bildande en halfcirkel af omkring 3 fota
diameter. En af de förevisade mejslarne hade herr H. sjelf funnit vid besök
å stället under innevarande års sommar.
Herr Stolpe redogjorde derefter för de för året ännu ej fullständigt
af-slutade undersökningarna på Björkö i Mälaren. Dessa undersökningar hado
uteslutande varit riktade på det föregående höst upptäckta graffältet norr
om borgen, i backsluttningen mellan denna och »Svarta jorden», och hade
krönts med en framgång, som betydligt öfverträflade de på förhand hysta
förväntningarna. Grafvarna hade alltid, blott på ett par undantag när,
innehållit lemningar af obrända lik och kunde i de fiesta fall, af flere
samstämmande skäl, hänföras till den senare hälften af 800-talet och antogos
vara de första kristna grafvarna på Björkö. De hade varit af två slag,
dels långsträckta, smala, dels stora, nästan fyrkantiga, i senare fallet
vanligen försedda med timrade väggar, tak och golf. I de förra hade oftast
träffats ovala spännbucklor, konstant åtföljda af sax på likets högra ocb
knif på dess venstra sida, men aldrig af vapen. I de senare hade liken
oftast varit utrustade med sköld, svärd och spjut, men deremot aldrig
samtidigt med ovala spännbucklor. Då sådana någon gång förekommit i grafvar
af denna form, hade deremot vapen alltid saknats, utom i ett par fall, då
vid undersökningen lydliga bevis funnits för att de ovala spännbucklorna
och dem åtföljande föremål härrörde från en senare begrafning, än de i
samma graf anträffade vapnen. Denna olikhet i grupperingen af
formsakerna, som i och för sig skulle varit tillräcklig att berättiga till
antagandet, att de ovala spännbucklorna uteslutande tillhört den qvinliga drägten,
bestyrktes ytterligare af sjelfva skeletten, i de fall, der dessa voro så väl
bibehållna, att de kunde afgifva något vitnesbörd i detta afseende. Till
de stora, fyrkantiga grafvarnas utrustning hörde i de flesta fall mer eller
mindre väl bibehållna lemningar af ämbar med jern- eller bronsband samt
bronsfat. — Bland fynden förekommo 99 ovala spännbucklor af brons,
omkring 20 silfverspännen, de flesta af för vårt land fullkomligt nya former,
flere guldkedjor, som burits omkring pannan, en mängd perlor af
bergkristall, karneol, glasfluss, silfver och guld, en knif med silfverskaft, en
silf-verbrakteat, spelbrickor af glas, bernsten och ben, tärningar, skrin med
jern- eller bronsbeslag (i senare fallet med spår af oljefrtrgsmålning), 8
glasbägare i olika former, två kannor med pip och öra, af svart lergods
med hvita ornament m. ra., m. m. I ett uti en qvinnograf funnet jern-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
