Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
embetsmannabanans port, dertill .vederbörligen uppfostrade
ge-inom en succession af lexlasning ooh examenstagning. , Redan
den olikartade och osammanhängande massan af sålunda
för-värfvade insigter måste kännbart motverka aU sådan kunskap
aom består i öfvertygelse. Och bristfällig som denna
utrust-ning är, så finnas dock på landet och i de flesta af våra
provinsstäder högst få som hafva tillfälle att i någon måu
komplettera eller ens underhålla den. Detta leder oss in på
frågan om den högre uppfostran. Det finns utom
universiteten hos oss inga anstalter för en högre medborgerlig
bild-’ ningK och om ej alla tecken svika, går den gamla
universitets-inrättningen sjelf en vigtig kris till mötes. Det «högre veten-r
skapliga lifvet bryter sig alltmera löst derifrån och söker på
annat håll sin näring och tillväxt. Hvad som förblifver
universitetens tillhörighet är den högre elementarbildningen, och här
.vill man ännu att allt skall dugajika för alla. Hvilket ofog har
ej) blifvit drifvet med den så kallade ”humanistiska bildningen.!’
Denna humanism är sjelf lik en ofantlig kryddbod, der köparen
går med sitt recept i handen och efter dess föreskrift låter ur
de bestämda facken åt sig uppväga den bestämda dosen som.
skall göra anrättningen smaklig för ”statens tjenst.” Hvad som
aldrig bildas af denna uppfostran är karakterer. Men vi få ej
denna gång uppehålla oss vid frågor, till hvilka vi utan tvifvel
skola återkomma. Yi kunna här endast antyda, hvad som då
kan blifva föremål för en närmare utveckling, att den mång-r
sidiga eller allsidiga bildningen ej är ett aggregat af olikartade
kunskaper, på samma gång som vi öppet bekänna vår tro att
ingen vetenskap kan umbära den andra. Det är på sättet och
sammanhanget emellan kunskaperna som kunskapen beror. En
tekniker, en naturforskare, kan umbära historien lika litet som
filosofen eller statsmannen; men den förre har rätt och pligt
att studera henne på annat sätt och ur annan synpunkt än
•den sednare. Att se alla föremål från sin egen ståndpunkt är
den första lagen för det kroppsliga ögats verksamhet. En karts
eller, en rundmålning kan gifva lärorika detaljinsigter, men det är
endast i perspektiv som jag kan åskåda och uppfatta landskapet
När vi taJa med en yrkesman, en sjöman, en smed eller
fendtbrukare, finna vi ofta ihans .persoa en. säkerhet, en solir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
