Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga kultur och borgerliga förhållanden, och i djupet af våra
egna dagars politiska förvecklingar rörer sig utan tvifvel en
religiös omskapning, hvars genomförande i mer än ett afseen—
de torde betinga möjligheten till framgång för den politiska»
Äfven vårt eget fädernesland har icke varit främmande för
den oro och de smärtor som förebåda en födelse, och det
tilländagångna året har varit rikare än vanligt på yttringar af
ett religiöst intresse. Att sammanställa några af de vigtigaste
och ur lekmannens synpunkt bidraga till deras bedömmande,
är föremålet för närvarande artikel.
Den första af dessa företeelser som möter oss under det
nyss förflutna året är den serie^ af offentliga föreläsningar
öf-ver Kristendomens hufvudläror, som af Hr N. Ignell vid å—
rets början öppnades i hufvudstaden. Det var en tid då man
ansåg kristlig tro oförenlig med ällmänt vett och allmän
bildning. Vi tala här ej om den egentligt filosofiska
spekulationen, som i sin rena förutsättningsfrihet icke kan komma till
Kristendomens nödvändighet, ännu mindre förklara dess
dogmer, hvarföre också den kristliga teologien oupphörligt sett
sig bedragen i de förhoppningar den trott sig berättigad att i
sina intressen fästa vid nästan hvarje uppväxande filosofiskt
system. Vi mena här med allmän bildning endast reflexen
af den vetenskapliga odlingen i det allmänna tänkesättet. En
sådan tid var den sednare hälften af adertonde seklet, och vi
hafva sett huru den intellektuella odlingen under denna tid-^
rymd icke ville tillerkänna kristendomen någon arinan
betydelse än på sin höjd såsom en moralisk tygel för de
oupplysta massorna, ända tills den genom den franska revolutionen
högtidligen bortdekreterades ur det menskliga samhället. Med
restaurationen kom visserligen ”religionen åter till heders”,
såsom en oförgätlig skriftställare engång uttryckte sig, men den
blef derigenom endast något yttre i staten, och den allmänna
bildningen, som endast långsamt upptager och tillegnar sig den
högre vetenskapliga forskningen och den filosofiska
spekulationen såsom dennas totaluttryck, är ännu i denna dag icke
kommen långt utöfver Rousseau s sentimentala dyrkan af det
menskliga. Emellertid hade väl spekulationen genom Fichtes
idealism och Schellings iderititetslära försökt en förmedling af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
