Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den praktiska samtiden, denna entusiasm för framstående
„personligheter, som vi finna till och med, och mest, hos det
mest demokratiska folk på jorden. Det häntyder utan tvifvel
på en stark reaktion mot rationalismens utvecklingslära och
på en djupare fattning af individualiteten. För att
återkomma till Martensen, så måste vi betrakta hans arbete såsom
en företeelse af betydelsefullaste slag, och vi kunna ej annat
Un gladja oss att det genom en skicklig och lyckad
öfver-sättning blifvit införlifvadt med den svenska litteraturen.
Vi hafva uttryckt det hopp, att Martensens arbete skall
bidraga att befordra våra medelklassers religiösa bildning. En
ooh annan, som lefver i den föreställning att endast prestea
bör innehafva ett sådant vetande och lekmannen hafva nog
med populära framställningar, t. ex. i romanform, eller på sin
höjd någon mycken allmänt hållen afhandling i andliga
ämnen, t. ex. den bekanta Straussiska boken, skall ej undgå
att stöta sig på vårt yttrande. Mången tycker att vi löaa
regeringens embetsmän för att styra, och att man saklöst kan
kasta alla omsorger, all tanka på landets intressen,> på
regeringen. Detta kallas politisk indifferens. Mången skall också
tycka att vi hafva nog med att löna ett presterskap för att
representera vårt religiösa vetande och taga vara på våra
andliga angelägenheter, utan att sjelfva dermed befatta ossi.
Detta är en papism, som i vårt lutherska land räknar många
anhängare. Protestantismens grundtanke är en annan, den
undanstöter all mensklig bemedling mellan sig och sin Gud,
och den vill veta ej blott hvad utan hvårföre den skall tFO,
och omfatta denna tro med sin själs fria samtycke.
Der-• före är det ingen orimlighet, i vår skollagstiftning att
teologien är ett vetenskapligt läroämne. Den kan hvarken
umbära de så kallade verJdsliga vetenskaperna eller sjelf af dem
umbäras. De teologiska fakulteterna hafva en betydelse utom
prestb i Idoin gens, och deras ledamöter ’behöfva ej ovillkorligen
tillhöra kyrkan. Den allmänna bildningen behöfver, för att
förstå sitt närvarande, lika mycket en kyrkohistoria som en
profan historia, och vi hafva ej sett att de som intresserat sig
för religiöst vetande varit fånar i det verldsliga. Men det
vaknande sinnet for en sådan insigt skall utan tvifvel förklara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
