Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land legat öppet för idéer och personer, har emottagit på
samma gästfria strand Ludvig Philip och Ledru Rollin, Metternich
och Mazzini, och likväl upplöste sig i rök det stora
kartist-mötet, som utan hinder af regeringen försiggick om våren 4848.
Hvilkendera regeringen har här ådagalagt största förtroende till
sin egen fasthet?
Det är ej här vår mening att söka ådagalägga hvilken hög
ståndpunkt det engelska folket för närvarande innehar, vi
antaga detta såsom kändt. Deremot skulle vi önska att fästa våra
läsares uppmärksamhet på sättet huru England hunnit denna
höjd, och på den jemförelsevis ringa början hvarifrån England
utgått på denna oafbrutna bana af förkofran som fört dit — vi
tro att både lärdomar och uppmuntran kunna vara att hemta
derutaf.
Det är egentligen revolutionen 1688 som utgör
utgångspunkten för Englands oafbrutna framåtskridande; icke så som
6kulle England förut hafva stått stilla, eller som om dess
historia efter den tiden ej skulle hafva äfven några mörka sidor; men
karakteren af dess historia efter revolutionen är dock i
allmänhet ett raskt framåtskridande, under det att förut
successions-krig, religiösa stridigheter och politiska oroligheter, med större
eller mindre mellanskof, hämmade den jemna utvecklingen af
folkets krafter. Hurudant var då vid tidpunkten af denna
revolution Englands kulturtillstånd? Vi låna svaret ur Macaulays
ypperliga teckning i sin ”History of England.*’
Englands folkmängd utgjorde vid Jakob II:s tronbestigning 5
å 5i millioner, d. v. s. mindre än en tredjedel af dess
nuvarande befolkning. Statsinkomsterna voro ringa i jemförelse med
de tillgångar som England äfven då egde, eller med de summor
som angränsande länders regeringar uppburo: de voro föga mer
än tre fjerdedelar af Hollands och knappast en femtedel af
Frankrikes statsinkomster — de utgjorde omkring 4,400,000 p. st. *)
Dessa inkomster egde konungen fullkomlig frihet att använda ef-
*) För närvarande utgöra statsinkomsterna af England, Skottland och
Irland omkring 52 milj. p. st. Engelska skatterna hafva hlifvit nedsatta
36 proc. sedan fredan 1815. Frankrikes statsutgifter hafva deremot blif—
vit förökade 50 proc. emot åren 1815*1817, ehuru Frankrike då äfven
måste underhålla observationsarméen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
