Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enhälliga beundran vi ofvanföre angåfvo såsom ett kännemärke
på vår äldre akademiska ku!tur. Liksom denne ville äfven
Hi* W. undersöka allt och bearbeta allt, och hans solida natur
gjorde att han aldrig kunde åstadkomma något uselt, sällan
något mede’måttigt. Han gjorde sunda och grundliga studier,
och han har offentligt visat att hah bättre än mången
be-gripit sin Spinoza; med den klassiska ålderdomen var han mer
än vanligt förtrogen, och om vi få tro ryktet har han tänkt
och skrifvit icke föiakt iga saker öfver ett af Ciceros svåraste
verk, det om lagarne. Med ett ord, öfver allt lyckades han
öfver medelmåttan , men kanske just detta har också hindrat
honom att blifva den afgjordt förste i en väg, bland de många
han för sig fann öppnade.
Vi hafva med skäl, bland de banor Hr W. beträdt, gömt
musiken till slut. Äfven inom denna konst har han vandrat,
eller dock blickat, öfver ett stort fält. Utan teknisk
uppfo-stran har han odlat sina anlag snart sagdt blott och bart
ge-nom att höra många olika arter af musik, hvartill flera
lyckliga omständigheter, ej minst hans egen utmärkta stämma,
kommo honom särdeles till godo. Ett litet enskildt sällskap
för äldre seriös musik, som på den tiden fanns i Upsala, in**
förde honom i bekantskapen méd den äldre italienska
kyrkomusiken; hans vänner förvara ännu motetter i Palestrinas stil,
frukter af dessa hans historiska studier, och en af dem har,
om vi ej minnas orätt, med stort bifall gifvits i Upsala på
en offentlig koncert. Med den italienska och tyska
dramatiska musiken, äfven den äldre, hade han många tillfällen att
göra sig förtrolig, och dessa studier hafva i hög grad inverkat
på hans egna kompositioner, i hvilka man så ofta, äfven der
tanken någongång är matt och hvardaglig, röjer en alldeles
egen dramatisk energi. Vi påminna om bas-satsen i essdtir,
uti «Gluntens vigdance», om stycket «Gluntén blir jtivenal»,
om «Harpspelet», och kunde anföra många andra exempel,
Äfven den nya romantiska musikskolan i Tyskland har icke
utöfvat obetydligt, om än icke medvetet, inflytande på hans
kompositioner, hvilka han vid denna tid började i egentlig
mening strö omkring sig i förtroligare kretsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
