Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
londe eller femtonde året, om en grundlig kännedom af
modersmålet dessförinnan blifvit inhemtäd, lika så öfverlygade äro vi,
att t. ex. någon kännedom om svenska foderväxterna ej skulle
skada det framtida studiet af botaniken. Den praktiskt mognad
som. det unga sinnet måste förvärfva genom så beskaffade
studier skulle icke allenast blifva en oberäknelig vinst för den
sed-*-liga karaktärsutvecklingen, utan ock, såsom många exempel
inom vår erfarenhet tydligen visat oss, komma dess innehafvare
förträffligt till godo, om han i en framtid sökte förvärfva en.
högre vetenskaplig bildning.
Men nu blir frågan om den praktiska utförbarhétén af en
sådan folkskolans upphöjelse. Icke gör den sig med skollärarelöner
af 46 tunner, men det är en tröst att den lika litet gör sig med
huru högt lönade skolembetsmän som helst. Lärarne måste dess*
förinnan i full mening blifva kommunernas förtroendemän, och
deras uppdrag, till någon del döh i början åtminstone, ett
frivilligt åtagande. Centralskolläraren, — eller rättare den förste*
ty han skulle snart behöfva eh medhjelpaie —• behöfde
ovilkor-ligen någonting likt akademisk bildning. Vi bygga med Hr R.
våra -utsigter i detta fall till en viss grad på hoppet om frivilligt
biträde af upplysta personer inom kommunen. Skulle i en stor
församling ej finnas en ung man af ståndspersönsklassen, eller
adjunkten i församlingen, skicklig och ,villig att ett par
förmid-dagar i veckan biträda med en sådan undervisning? Den tid är
ohjelpligen förbi då det var kränkande för berrskapsmanna^
begreppet att göra god t ejuot likar, att våra nyttig för sig-sjelf
och andra, och sådana frivilliga lärareåtaganden skulle också
i)ättre än allt annat besegra menighetens motvilja mot
upplysning och den snarare till- än ä(tagande spänningen .emellan
.herre- och bondeklasserna. Vi tro oss veta att de närvarande
folkskolelärarnes uppfostran, hållning och verksamhet
mångenstädes ej är egnad att försona denna sorgliga splittring. Vår
allmoge hyser ett djupt misstroende mot de såkallade bättre
klasserna, som måhända blott är alltför rättfärdigad t på täta blad
i den svenska bondens historia. Det vore skäl, för att icke säga
yttersta tid, att omsider tänka på en försoning genom frivilliga
iärlekspligter. Vi läsa i skolberättelsen från Kalmäre stift, att
flera af dess pastorer begärt att få afsäga sig all befattning med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
