Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teatrarna: Hans snflle var dristigt och originellt: han kände
att prosan var tung och behaglös, att rimmet i den dramatiska
dialogen var onaturligt och tröttsamt, och han beslöt att göra
ett djerft försök, på hvars framgång måhända äfven sjelfva
Shakspeare’s förträfflighet såsom dramatisk författare till ej ringå
del berott. Yi få visserligen icke antaga att, om Marlowe
aldrig funnits till, Shakspeare skulle hafva gifvit sig till tåls i
den rimmade dialogens skramlande bojor; men säkert är likväl
att han i sina äldre dramatiska kompositioner ådagalägger större
kärlek för rimmet än åtskilliga af hans samtida. En förändring
af detta slag måste alltid till en stor del bero på tidehvarfvets
anda, hvilken städse med säkerhet finner organer att verkställa
sina syften.
Från rimmad qvickhets upptågsfulla nycker
Från narrars infall, lekande med ord,
Jag förer er till krigets stolta tält,
Der ni skall höra Skythen Tamburlaine
Med ord som häpnad väcka, hota verlden
, Och gissla kungadömen med sitt svärd o. s. v.
Meningen med dessa inledande rader är med andra ord den,
att författaren ämnar öfvergifva bruket af rim och låga infall,
som endast anstå narrar, för att herätta heroiska bedrifter på
ett språk vid hvilket hans publik icke var vän. Marlowe hade
ett syftemål att vinna: han hade satt sig före att
vänja-allmänheten ifrån «en rimmad qvickhets upptågsfulla nycker», och
för att uppnå detta mål var det nödigt att sätta något i stället
för det han tog bort. Deraf kommer den «pösande bombasten»
af den stil i hvilken en stor del af Tamburlaine är hållen.
Marlowe satte icke —såsom kompagniet Greene ach Nash
påstod — «höjdpunkten af lärdom i engelsk hlankvers»; men han
ansåg blaukversen i rimmets ställe innebära en vigtig förkofraq
för det engelska dramat; och många verser «fulla af oJjud och
ursinne», såsom man yttrat, inflöto i hans försök, icke derföre
att han ansåg dem goda utan emedan han hoppades att hans
publik skulle anse dem goda. I ändamål att i detta skådespel
framför allt göra sig så populär som möjligt använde han äfven
andra medel än ett öfverlastadt och bombastiskt språk. Man
finner t. ex. i Tamburlaine hela scener som äro lånade från
Ariosto, och en utförligt målande liknelse som är hemtad från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
