Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fästa teatrar inrättat*
händelse gifver ett stort tillfälle att igenkänna Guds hand för
sådant missbruk af sabbaten oeh föranleder mig att på mitt
samvete bedja Ers Herrlighet att gifva befallning om, att ett
sådant förakt för gudstjensten hädanefter icke måtte komma att
ega rum.» Kort derefter utgaf en puritansk prest, John Field,
en bokfhvars titel lyder sålunda: «En gudelig Varning med
anledning af Guds sista dom, ådagalagd vid Paris-Garden d. 43:de
dagen i Januari; hvarest voro församlade mer än tusen personer,
af hvilka några blefvo dödade och åtminstone hvar tredje person
efter trovärdig berättelse stympad och sårad. Gifven åt alla
stånd till deras undervisning om sabbatens helgd.»
Magistratens envisa motstånd mot teaternöjena inom
omfånget af dess jurisdiktion , medförde en påföljd som den svårligen
torde hafva beräknat. Skådespelarne, som genom magistratens
förordning af år 4575 åtminstone för en tid förvisades från
stadens territorium, uppsökte en lokal för sina representationer
som på samma gång låg utom gränserna för stadens jurisdiktion ,
men tillika så nära dem som möjligt. De valde för detta
ändamål den tomt1 som fordom tillhört det upphäfda
Svartbrödra-(Blackfriars-)klostret. Der inrättade James Burbadge den sedan
så namnkunniga Blackfriars-teatern år 4575. Visserligen
in-lemnade en del betydande persdner, som voro bosatta på det
for dna klostrets undantagsområde, en klagoskrift till rådet med
anhållan att blifva befriade från det oroliga grannskap hvarmed
de hotades, men rådet, som i allmänhet var benäget för
teater-eällskapernas frihet, efter hvad vi redan tillräckligt sétt, festade
dervid intet afseende, och den drama tiska Jsonstens idkare funno
sig uppmuntrade af detta lyckade föredöme. Samtidigt
inrättades äfverx på områden, dit magistratens myndighet ej sträckte
sig, två andra skådespelshus, nemligen den förteträdesvis så
kallade «Teatern» i Shoreditch och «the Curtain» (ridåen) i
grannskapet af den förra. Säkerligen uppstodo dessa teatrar just till
följe af magistratens stränga åtgärder emot skåctespel *).
w * i1 ■, ■ ■ ’
*) London egde före 17:de seklets ingång redan ej mindre än 11
teatrar. Bland dessa äro de ikonstens annaler namnkunnigaste:
Fortuna-teatern, uppförd af Henslowe, samt Globe- och Blackfriars-teatrarne,
SOm nu innehades af f. d. Leicesterska truppen under Burbadge’s
anförande, vid hvilken §hakspeare gjorde sitt inträde på den sceniska
konstens hana.
Tidskr. för Litt. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
